Sök


 

Referat från Spridningskonferens 2009

Mobilisering mot alkohol, narkotika och drogrelaterad kriminalitet Gamla Teatern Östersund torsdagen den 29 januari  

 

Närmare 200 personer deltagare hade samlats på Gamla Teatern i Östersund för att vara med på konferensen. Därutöver kunde den som vill följa delar av dagen via webb-TV på vår nya hemsida www.mobilisering.nu

 

För att få en fyllig bild av innehållet i de olika föreläsningarna hänvisas till den dokumentation som finns bifogad nedan.  

Det referat som här följer ger endast en grov sammanfattning av dagens innehåll.

 

 Kjell Wedin - brott i länet 

(1,41 MB)

 Mona Hedström - Förälsrarstöd 

(375 KB)

 Familjeverkstan - Lotta ABF 

(643 KB)

 Per Hedman Föräldrastödets Röda Tråd 

(17 KB)

 SET - Elisabeth Björk 

(661 KB)

 Therese Mattson - Kriminella gäng 

(2,12 MB)

 Politiska nätverk - Thomas Lantz - Ystad 

(2,48 MB)

 Bertil Classon - kriminella gäng 

(660 KB)

 Bertil Classon - kunskapscentrum GBG 

(221 KB)

 


spridnkonf-2009-bildkollage

Inledning - och avslutning  mobilisering - nu är vi på gång! - Maria Söderberg Jens Nilsson Robert Uitto och Stephen Jerand


Robert betonade vikten av ett tryggt län och att samarbete är en nyckelfaktor för att lyckas med vårt uppdrag. Det är viktig att vi visar länets ungdomar att vi menar allvar med det vi säger. Mobiliseringen har nu svällt och börjar bli ett varumärke med positiv klang som gör att företag och organisationer självmant vill ansluta sig.

Maria talade om hur viktigt det är att civilsamhället kommer med i mobiliseringen. Vår nya hemsida för allmänheten är ett verktyg för det. Vi ska ge länets föräldrar råg i ryggen så de vågar vara vuxna. Hon berättade också att alla länets kommuner nu har en egen samordnare som arbetar förebyggande i mobiliseringens anda.

Stephen betonade allas ansvar att var och en måste våga ta ställning. Mobiliseringsbegreppet känns i det här sammanhanget helt rätt menade han.

 


En lägesrapport från Polisen -

Kjell Wedin Chef, kriminalunderrättelseenheten



Kjell gav en statistisk överblick över de brott som skett i länet under 2008.

Skadegörelse har minskat kraftigt jämfört med prognosen och de är mycket tack vare polisens ungdomsgrupp. Bostadsinbrotten har ökat speciellt de senaste månaderna. Samma mönster ses i grannlänen och mycket tyder på att det ett ambulerade gäng som utför dem.

Narkotikatillgången är god, kokain har ökat kraftigt och hasch är stadigt högt. Internetdrogerna är väldigt lättillgängliga och inne bland ungdomar och svåra att rå på eftersom många av dem inte är narkotikaklassade än. Vid kontroller i ungdomsgrupper händer det att 70 % av dem misstänks vara drogpåverkade har tagit "lagliga" Internetdroger t.ex. Spice (en slags krydda som röks och ger hasch - liknande rus)

Den organiserade brottsligheten börjar dyka upp i länet. Några exempel är ett spektakulärt bankrån i Åre, en kopparstöld på 30 ton, färgade sedlar från rån.

Det finns flera personer i länet som har kopplingar till de organiserade kriminella gängen.

 


Förstärkt föräldrastöd "Ömsesidig respekt", - Mona Hedström, projektledare


Mona berättade om den utbildning som nu genomfört med över 200 föräldrar och som är på gång att utvärderas vetenskapligt med hjälp från Örebro universitet.

Utbildningen kommer i tid efter de utbildningar som sjukvården erbjuder via föräldra- barnhälsan. Och fyller därmed ett glapp som just den åldersgruppen har haft.

Syftet med utbildningen är att: Stärka familjer och skapa ett varmt familjeklimat och förebygga psykisk ohälsa, kriminalitet och drogmissbruk.

 

De teman som de 7 träffarna bygger på är

  • Ömsesidig respekt/gränssättning
  • Emotionell coachning
  • Hur kan vi ge barnen en god självkänsla?
  • Vad kan vi som föräldrar göra för att förebygga mobbing?
  • Sömnens betydelse för vår hälsa
  • Kost - goda matvanor


Familjeverkstad - ett familjeprogram med stöd av ABF och Vuxenskolan, Lotta Forsberg

 

Lotta berättade om den utbildning för föräldrar med barn 3-12 år som hon håller i.
Materialet är framtaget av Folkhälsoinstitutet och Preventionscentrum i Stockholm. Den teoretiska grunden är: Inlärningspsykologi, beteendeanalys, samspelet mellan barn och vuxna. Hur föräldrar och barn påverkar varandra genom sitt sätt att vara.

Förälder får verktyg som hjälper dem att fundera över sitt förhållningssätt som och att pröva nya vägar. På 9 träffar med diskussioner utifrån filmade scener, övningar och hemuppgifter får föräldrarna lära sig att:

  • Stärka relationen till barnen
  • Stärka barnens självförtroende
  • Förbättra kommunikationen med barnen
  • Minska onödiga konflikter
  • Förebygga rädslor hos barnen
  • Verka för att pojkar och flickor får samma chanser


En röd tråd i föräldrastöd - är det möjligt? Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare


Per tog upp ett trassligt nystan ur byxfickan och redde på ett mycket pedagogiskt sätt ut hur den röda tråden i föräldrautbildningen ser ut. Det finns massor av program för olika åldersgrupper men faktiskt så hakar de ganska bra i varandra på ett heltäckande sätt från graviditet till gymnasieålder.



Tobaksförebyggande arbete - en viktig förutsättning att lyckas med drogförebyggande arbete - Anna Nicolaisen Tobakssamordnare, Livsstilsenheten, Jämtlands läns landsting.


Den som inte röker börjar inte med hasch. Det finns ett klart samband mellan tidig rökdebut och annat missbruk.

Anna visade upp skrämmande fakta - den totala samhällskostnaden för rökningen bara för jämtlands län är 378 miljoner konor per år. För hela landet är den 26 miljarder.

50 % av de som röker kommer att dö av sin rökning, hälften av dem i förtid.

50 nya ungdomar börjar varje dag att röka.

Nikotin är den enda drog som både är ett uppåt- och nedåt- "tjack". När man är lugn och glad röker man på ett sätt när man är arg och irriterad röker man på ett annat.

Föräldrarnas attityd är oerhört viktig även om de själva är rökare så har en klar gränssättning positiv effekt på dras barn.

 


SET (socialt emotionellt lärande) - vad händer sedan? Erfarenheter från en skolan i Hoting. Elisabeth Björn, Rektor, Hoting

 

SET är egentligen en livskunskap som går ut på att stärka det positiva genom att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer runt eleven

Du kan vara några till lags ibland - Men du kan inte vara alla till lags hela tiden.

Varför behövs livskunskap? Mer än 25 % av ungdomarna mår psykiskt dåligt.

SET består av fem delmoment: Empati, Hantera sina känslor, Motivation, Självkännedom

och Hantera förhållanden.

Några av de saker eleverna får träna på är:

  • Kunna säga NEJ
  • Läsa av människor och situationer
  • Samarbetsövningar
  • Veta vad man känner
  • Lyssna och föra fram budskap
  • Sätta upp mål och arbeta mot dem
  • Ge och få positiv feedback
  • Stresshantering - avslappning, massage


Medveten prioritering utifrån ett glesbygdsperspektiv, Ingrid Larsson, polis i Härjedalen

 

Ingrid berättade om hur attityden till alkohol har blivit mer tillåtande både från ungdomar och föräldrar. Med små resurser har man ändå fått till ett bra arbete I Härjedalen genom samverkan över gränserna, tydliga handlingsplaner och prioritering. Samarbete sker mellan  polisen, socialsekreterare, kurator från elevhälsan och fritidspersonal i en gemensam ungdomsgrupp som träffas 2-3 gånger per termin. Där diskuteras och fattas beslut både om generella och individuella problem. På högriskkvällar (valborg, skolavslutning etc.) är alla som tillhör ungdomsgruppen tjänst och det är prioriterat av cheferna.

 


Kriminella gängens utbredning i landet - en sammanställning och reflektioner- Therese Mattsson, chef, Rikskriminalen

 

Therese informerade om att åtta regionala aktionsgrupper och underrättelse center mot den organiserade brottsligheten ska bildas under året. En av dem blir lokaliserad i Sundsvall.

Helle Angels och Bandidos är välorganiserade organisationer med mer än 50 år på nacken. De har en strikt, i det närmaste militär organisation, där cheferna sitter i toppen av pyramiden och håvar in pengar på "fotfolkets" kriminella arbete, utan att "skita ner sig" själva. För att bli medlem måste du under en lång prövotid visa att du är en pålitlig, lojal och effektiv brottsling. Man kan inte ha ett jobb vid sidan utan det är brott på heltid som gäller. Det är oerhört populärt bland unga vilsna killar att bli medlem. Man får status och trygghet via gruppen. De lever på sitt skrämselkapital behöver ofta bara visa upp sig för att få sin vilja igenom. Narkotikan är basnäringen. För att tvätta pengar blandar de vit och svart verksamhet.

 


Kommunal mobilisering mot gängbrottslighet- Thomas Lantz, Kommunstyrelsens ordförande, Ystad kommun.


Thomas berättad med inlevelse hur politikerna engagerat sig i arbetet mot en etablering av Bandidos i Ystads kommun. Plötsligt blev lilla Ystad tagna på sängen. Bandidos dök upp lite här och var i kommunen. De stod utanför skolorna och försökte värva medlemmar, de hyrde lokaler och ville köpa ett nöjesställe mitt i stan. När lokalpressen började skriva om det blev de hotade till tystnad. Då startade Thomas och hans politiska kollegor tillsammans med lokaltidningen ett upprop mot kriminella MC-gäng. 1 200 personer skrev på och det blev ett starkt opinionstryck mot gängen, vilket de kände av.

 

Samtidigt så hårdbevakade polisen allt som Bandidos gjorde, de fick inte vara i fred någonstans. Resultatet blev till sist att det blev för obekvämt för dem att vara kvar i Ystad, de började ligga lågt och dra sig tillbaka till andra orter. Thomas lyfter fram samarbetet mellan politiker och polis samt vikten av att skapa opinion som nyckelfaktorer för att lyckas. Han efterlyser också ett nätverk via SKL där en enskild kommiun skulle kunna få stöd och del av andra kommuners erfarenheter.

 


Operation Alcatraz - en lyckad satsning i sista minuten mot den kriminella gängbrottsligheten

Bertil Classon, polis, kunskapscentret mot organiserad brottslighet, Göteborgs stad

Bertil började med att ställa frågan - varför går man med i ett kriminellt gäng? Ett av skälen kan vara att man själv lever i en miljö som är tuff och där man utsätts för brott. Genom att gå med i ett gäng för man skydd.

 

Alla kriminella gäng finns i Göteborg. MC-gängen har polisen ganska bra koll på. De största problemet är de etniska "Familjerna" - kriminella släkter som styrs av hedersbegrepp. De är mycket farligare och svårare att få grepp om än MC-gängen.

De arbetar som maffia grupper som organiserar egna sub- samhällen t ex lånar man ut pengar och har egna straffsystem.

Polisen har ett stödsystem och regler som ger ett bra skydd så fort någon blir hotad men hur är det med de kommunalanställda? En lärare eller socialsekreterare t ex - där finns inget stödsystem alls, vilket är förödande.

 


www.mobilisering.nu - en resurs för att få med allmänheten i mobiliseringen - Pelle Höglund, Framehouse AB

 

Pelle berättade om den nya webbplatsen som vi byggt för allmänheten och uppmanade alla att använda den som verktyg att erbjuda patienter/klienter/kunder. Materialet är även utmärkt som underlag för arbetsplatsdiskussioner.

På webbplatsen kan man:

 

  • Testa sina dryckesvanor och få feedback på testet

  • Som tonårsförälder - få stöd för hur man bör förhålla sig till alkohol och reflektion över vad man ger för signaler till sina barn

  • Få faktaartiklar som underlag för diskussion med familj, vänner och arbetskamrater

  • Som barn till missbrukare få stöd och information

  • Få svar på det vanligast frågorna om alkohol och droger


Dokumentation: Pelle Höglund