Sök


 

Dokumentation från spridningskoferens 2011 

Samordnare på rad

 

Här är föreläsarpresentationerna.

 Mobiliseringen Aktiviteter 2011 

(94 KB)

 3 gånger 3 kommuner utvärdering 

(83 KB)

 En samlad strategi för ANDT-politiken 

(778 KB)

 Polisen Lägesrapport 110203 

(530 KB)

 Regioner i europa i samverkan 

(785 KB)

 Utredningen om utsatta barn i skolan 

(774 KB)

 Med Mening Sociala innovationer 

(1,62 MB)

 Mentor 

(7,46 MB)

 ANDT-prevention Vilka metoder är effektiva?  

(130 KB)

 


Robert och Stephen inleder

Inledning - mobilisering - tillsammans gör vi skillnad!

Robert Uitto

(Landstinget) inledde konferensen med att prata om bredden och det folkliga stödet för mobiliseringen. Han nämnde att 90 % av befolkningen tycker att vårt arbete är viktigt och vill att vi ska jobba med de här frågorna. Under det kommande året kommer via att prioritera det som vi vet ger resultat det vill säga de evidensbaserade metoderna. Det yttersta syftet med mobiliseringen är att skapa ett tryggt län.

 

Stephen Jerand (länspolismästare) fortsatte med att betona huvudparollen ”Tillsammans gör vi skillnad”. Han menade att det är just det som är styrkan med det här projektet. - Vi inom polisen får mest se baksidan av det här, men alla ni som jobbar förebyggande gör ett fantastiskt jobb och är oerhört viktiga sa han.

 

Han visade också på hur viktigt det är att samarbeta på alla fronter för att stoppa den organiserade brottsligheten. Nu lyckades vi stoppa hela ledningen för ett kriminellt MC-gäng och få dem döma för narkotikabrott precis när de just höll på att bygga upp sin verksamhet här i länet. Gänget skulle bland annat försörja sig på att sälja narkotika till våra ungdomar.

 

Håkan Jonsson

Lägesrapport från polisen i länet

Håkan Jonasson, Chef för kriminalunderrättelsetjänsten
En dagsbild av vårt arbete; vi arbetar på alla plan från den organiserade brottsligheten till smålangaren på gatan som säljer för att finansiera sitt eget bruk. Tar emot tipps från allmänheten. Närpoliserna och ungdomsgruppen vardags arbete på gatorna är väldigt viktig.
Målet med arbetet är att :

  • Minska tillgången på droger
  • Öka risken att bli upptäckt

Narkotikabrot och stöldbrott är intimt förknippade så får vi ner narkotikaanvändnigen så får vi också ner antalet stölder. Vi har blivit bättre på att upptäcka ringa narkotikabrott (påverkade av narkotika). Cannabis, amfetamin och läkemedel är de tre vanligast substanserna när vi gör våra tester. Ett problem är att många som vi kontrollerar är påverkade men drogen är inte klassad som narkotika och då är det inget brott. Här kommer internethandeln in. Ett exempel i samma stund som Spice (en rökdrog som spreds via internet) förbjöds så dök det upp fyra nya liknande preparat på nätet. Det är enorma kommersiella intressen bakom internethandeln, en väldigt lönsam brottslighet som är mycket svår att bekämpa.

 

Håkan avslutade med att visa en bild som visar det största problemet inför framtiden i sammanfattad form; Vi har stora ungdomskullar och hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som den psykiska ohälsan hos unga ökar, tillgången på droger ökar och priset på droger sjunker. Här har vi en utmaning!


Mats Jakobsson

Vad har hänt i det 3 kommunerna som fick möjlighet att utveckla ett långsiktigt förebyggande arbete? – en presentation av utvärderingen och kommentarer

Mats Jakobsson, Utvärderare Luleå Tekniska högskola
Ett långsiktigt drogpreventivt arbete i 3 län och där 3 kommuner i varje län deltagit. (I Jämtland; Östersund, Strömsund och Härjedalens kommuner). Arbetet har gått ut på att utveckla och förstärka samordnade insatser med kunskapsbaserade (beprövade och effektiva) metoder.

 

Arbetet har skett systematiskt med uppföljning på att det fungerar. För att delta har det ställts ganska stränga krav på kommunen, man ska ha; samordnare, styrgrupp, samverkan över sektorerna mellan alla aktörer och den politiska ledningen ska aktivt delta. De två huvudmålen var att:

  • Minska tillgängligheten
  • Förstärka föräldrastödet

Resultatet har blivit ett startskott för ett långsiktigt arbete, frågorna har stärkts på bred front inom hela kommunen. Man arbetar nu mer samordnat och systematiskt och har en samsyn på hur frågorna sak drivas. Det har skapats en lokal kompetens. Man har bättre överensstämmelse mellan de kartlagda lokala problemen och de åtgärder som väljs. Men frågorna måste underhållas för att de positiva effekterna ska kvarstå.

 

3X3-utvärdering


Anders Edvinsson Samordnare i Östersunds Kommun berättade att men nu har ett väldigt aktivt arbete med föräldrastöd. Han påtalade också ett problem med att få alla enheter inom en kommun att dra åt samma håll. Till ex de som handhar utskänkningstillstånd och de som vill göra Östersund till ett ”Mallorca för norrmän”.


Viveka Kjellgren från Strömsunds kommun berättade att de också har arbetat med ungdomars attityder till tobak. Hon betonade att skolan behöver resurstillskott för att ha tid och ork att få i gång ett bra föräldrastödsarbete.

Rolf Persson samordnare i Krokoms kommun som ej varit med i projektet vittnade om hur erfarenheterna från projektet spridit sig till övriga kommuner inom länen. I Krokom kunde man därför komma igång mycket snabbare med ett brett samordnat arbete och slapp börja från noll.

Utdelning av årets mobiliserings stipendieer och ekonomiskt stöd till Nattvandrarna.nu

Maria Söderberg och Anna Caren Sätherberg från Ledningsgruppen

 

Utmärkelser för ett aktivt arbete i mobiliseringens anda 2010

Susanne Lövlie-Åberg  fick ta emot en check på 10 000 kr (sponsor Alf Lerner Åre Hälsocentral)

Motiveringen:
"Susanne från Bräcke har visat på ett stort intresse för ungdomar och ett lika stort engagemang för att samarbeta kring förebyggande insatser mot langning. Med stor initiativförmåga är Susanne ett lysande exempel på hur ett lokalt drogförebyggande arbete kan bedrivas i samverkan och som helt går i linje med andan i kraftsamlingen".


Ungdomsgruppen vid Polismyndigheten i Jämtlands län
Motivering:

"I mars 2007 startades Ungdomsgruppen upp vid Polismyndigheten i Jämtlands län. Gruppen har med stor kunskap, stort engagemang och en vilja till förändring arbetat med målet att unga inte ska hamna i missbruk och kriminalitet. De utgör en trygghet för många unga, likväl som för de föräldrar vars barn hamnat på glid. Ungdomsgruppens arbete i samverkan med andra samhällsaktörer följer målet med arbetet i kraftsamlingen Mobilisering mot droger – för ökad trygghet".


Nattvandrarna
Motivering:

"Nattvandring.nu är en stiftelse som har tagit till sin uppgift att stödja bildande av lokala föräldraföreningar runt om i landet. I Jämtlands län finns idag elva aktiva föreningar. Att nattvandra är att bry sig. En nattvandrare är en vuxen person som skapar trygghet och förtroende genom att finnas till där ungdomar är. Det engagemang som vuxna nattvandrare visar skapar ökad trygghet bland våra ungdomar".

 

Prisutdelning

 

 

 

Robert Uitto

Europeiska regioner samverkan kring förebyggande arbete

Robert Uitto berättade om ett EU-samarbete för drogprevention där han är representant för vår region. EU vill arbeta med begränsningar och prevention bland annat genom lagförändringar och överenskommelser. Men ett problem är samverkan med näringen, eftersom alkoholtillverkning (framför allt vin) är en ”basnäring” i en del av EU-länderna.

 

Några Problem; De sociala förhållandena till exempel i Rumänien – leder till stort missbruk.
Traditionen tex. i Holland är klart drogliberal och föräldrar tycker inte det är ett dugg konstigt att deras 15 åringar dricker sig berusade varje helg.
Vin och alkoholproduktionen är så etablerad och viktig i Frankrike

 

Man har pekat ut några prioriterade områden där vill man se - Vad fungerar och vad krävs?
Det är:

  • Alkohol och trafik
  • Alkohol och graviditet
  • Alkohol och nationers ekonomi
  • Alkohol och reklam gentemot unga

Det råder enighet om att arbetet kräver ledarskap och organisation samt vetenskap och underbyggnad (evidens). De här områdena ska man fokusera på:
 - Föräldrastöd
 - Utbudsbegränsning
 - Samverkan
 - Motverka kriminell hantering
 - Arbete för social utjämning

 

Eva Edström Fors

Skolans arbete med utsatta barn – en presentation av utbildningsdepartementets översyn 

Eva Edström - Fors, Huvudsekreterare, Utbildningsdepartementet

Eva berättade om uppdraget som har gått ut på att:

  • Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa) arbetar och samverkar med andra kring barn med komplexa stödbehov.
  • Ge en samlad bild av området.
  • Ta reda på hinder och framgångsfaktorer.
  • Lämna förslag inklusive ev. lagändringar.
  • Klargöra vilket ansvar skolan har i förhållande till andra aktörer.
  • Sprida information om utredningens överväganden

Målgruppen var barn med psykisk ohälsa, social problematik, funktionshinder, kroniska tillstånd och tillfälliga akuta kriser. Gruppen var svår att definierad grupp både när det gäller antal och problem.

 

Det genomfördes 400 intervjuer och ganska snart dök en samstämmig bild upp. Lärarna kände sig inte riktigt rustade och de engagerade sig ofta väldigt mycket personligt i de här barnen. Det var resursproblem, ingen systematik fanns i arbetet, en ”modell” saknades. Det var samverkansproblem mellan olika aktörer (PUB, Socialtjänst, föräldrar, skola).

 

Utredningens samlade problemanalys:

  • Ett systematiskt arbetssätt saknas för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser
  • Personberoende verksamhet ger problem med likvärdigheten
  • Samverkan – kvarvarande oklarheter i ansvar och regelverk trots tidigare satsningar
  • Hur ska regelverket tolkas – efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut
  • Övergångar mellan skolor och skolformer kritiska 
  • Elevhälsan – ojämnt fördelad strategisk resurs
  • Helhetssyn krävs – sektorsansvaret för skolan behöver ses tvärdisciplinärt
  • Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder – risk att varje skola och kommun uppfinner hjulet igen
  • Forskningen behöver stärkas – praktiknära forskning behövs.

Synen på skolan måste breddas, det är inte bara en pedagogisk institution. Skolan möter ALLA barn. Tidig upptäckt är A och O.

Annika Ryman

Sociala Innovationer - verktyg i mobiliseringen

Att skapa dynamiska arenor för utvecklings- och förändringsarbete
Annika Ryman, VD Med mening Sociala Innovationer

Sociala innovationer är nya idéer som är sociala både till resultat och syfte
Annika visade att det finns 4 horisonter för ett effektivt ledarskap. Men tyvärr så glömmer vi oftast de långsiktiga  när vi fattar beslut

  • Arvet till kommande generationer
  • Lång (2-20 år)
  • Mellan (1-3 år)
  • Kort (dagar, veckor, månader)

 

Annika berättade sedan om EU-projekt som startar här i länet den 15 augusti i år
Jämtlandsmodellen – Sociala innovationer för tillväxt och hållbar utveckling.
De som är intresserade kan kontakta Annika på annika.ryman@medmening.se

Projektet kommer att vara upplagt i de här etapperna:

  • Nulägesanalys
  • Metodmaterial för idéutveckling av sociala innovationer
  • Handledarutbildning i processledning
  • Utvecklingsgrupper i kommunerna
  • Gemensam processdag – resultat av arbetet
  • Arbetsgrupp för genomförandeprojekt


Karin Jordås

Hur kan näringslivet i Jämtland medverka i det förebyggande arbetet för ungdomar?

Karin Jordås, Generalsekreterare på Mentor Sverige.

 

Mentors vision är att alla unga i Sverige känner stark framtidstro och kan avstå från att utöva våld och använda droger. Arbetet går ut på att ungdomar får en mentor, en extra vuxen.


I korthet går Mentorprogrammet ut på att ungdomar i åldrarna 13-17 år erbjuds en mentor som de träffar varannan vecka i ett år, eller varje vecka i ett halvår.

Mentor ger också föräldrar stöd i sin föräldraroll genom kurser och seminarier.
Man samarbetar med skolor och försöker ge elever inspiration och motivation till att vara i skolan. Mentor får finansiellt stöd samt personellt engagemang från svenska företag och vuxna från allmänheten.

 

Den värdegrund Mentor jobbar utifrån är:

  • Vi tror på bekräftelse, inte avståndstagande
  • Vi tror på samtalets kraft
  • Vi tror på det goda exemplet
  • Vi tror på vikten av att bli sedd
  • Vi tror på att förhindra misstag, inte lappa ihop dem efteråt
  • Vi tror på vuxna förebilder

Mentor samarbetar med en massa företag bland annat; AstraZeneca, EF, JM, H&M, Peab, Posten, SEB, TetraLaval, Telge, Proffice, Ving, SATS.

Vi ska försöka få i gång ett Mentornätverk även här i länet under det kommande året.


Maria Renström

Vad kan regeringens nya ANDT-strategi innebära för länets fortsatta arbete? 

Maria Renström, Ämnesråd, Socialdepartementet

 

Maria berättade vad som gäller från regeringshåll när det gäller ANDT-politiken framöver.
De långsiktiga prioriteringarna bör ge vägledning även för regional och lokal planering. De ska bli en kraftsamling kring färre kunskapsbaserade långsiktiga satsningar – bort från korta projekt. Glädjande är att detta ligger helt i linje med det upplägg och den inriktning vi har på mobiliseringsprojektet i Jämtland! Se figuren nedan.

 

ANTD - arbete på olika nivåer

 

Det övergripande målet med strategin är ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk”

I figuren nedan visas hur det målet bryts ned på 7 områden i hela kedjan från prevention till vård av missbrukare och internationellt samarbete.

 

Arbete på 7 målområden

 

Maria visade sedan vilka mål som gäller för vart och ett av de 7 delområdena (Se hennes presentation)

Som avslutning fick vi en intressant siffra baserad på ny forskning – 15 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ANTD-bruk.


Pi Högberg

Vilka ANDT - insatser är effektiva? 

Pi Högberg, Utredare, Statens folkhälsoinstitut

 

Den starkaste evidensen idag finns för åtgärder runt:

  • Pris
  • Försäljningsställens antal/täthet
  • Tider och dagar för försäljning
  • Åldersgränser för inköp och servering
  • Alkohol- och tobakstillsyn
  • Låga promillegränser i trafiken
  • Synlighet av trafiknykterhetskontroller och uppmärksamhet i lokal media

 

Nästan allt detta är politiska beslut. Pi visade också en bild som med mycket stor tydlighet visar att det är politiska beslut som är den i särklass mest effektiva metoden att påverkaralkoholkonsumtionen. Det gäller åt båda håll, se till exempel vad som hände med konsumtionen när vi hade motbok, när mellanölet fick säljas och när vi gick med i EU.

 

vad-påverkar-konsumtionen?

 

Pi betonade att vi skapar evidens genom att dokumentera och följa upp det vi gör.
Utöver de politiska åtgärderna betonade Pi lärarnas ledarskap. Trivsel i skolan och goda studieresultat förebygger alkohol och drogproblem. Likaså ett föräldraskap med värme och ramar. Elevhälsan och strukturerade fritidsaktiviteter har också visat sig ha stor betydelse.
Motiverande samtal är ett kostnadseffektivt sätt för alkoholprevention i möten med hälso- och sjukvård.

 

Avslutning Maria Söderberg och Stephen Jerand

Maria tackade alla som jobbar i mobiliseringens anda och konstaterade nöjt att vår lokala programförklaring går hand i handske med det budskap som kommer från regeringen.

Stephen betonade vikten av att underhålla det närverk vi byggt upp från konsumföreståndaren i Bräcke till politikerna i Bryssel – alla nivåer är lika viktiga och behövs!
Han uppmanade också all att lära av varandra och använda de metoder som i praktiken visat sig ha effekt.

 

Text och foto: Pelle Höglund