Sök


 

Referat från spridningskonferens 2012

Över 200 deltagare

Inledning - mobilisering - tillsammans gör vi skillnad!

Maria Söderberg, Robert Uitto och Stephen Jerand.


Maria öppnade konferensen och berättade att vi nu har hållit på i 6 år med mobiliseringen. Och att de här årliga konferenserna behövs för att vi ska ge vandra kraft och inspiration till att fortsätta jobba med frågorna. I dag har vi samlat fler än 200 deltagare, vilket är rekord.

 

Robert sammanfattade vad mobiliseringen mot droger står för. Det är en bred myndighetssamverkan tillsammans med frivilliga och idéburna organisationerna, samfunden och näringslivet i Jämtlands län. Vi ska skapa en långsiktig hållbar struktur och arbeta med evidensbaserade metoder. Syfte är att skapa ett brett folkligt motstånd mot narkotika och drogrelaterad och vårt mål är att - "Jämtlands län ska ha Sveriges lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet". Och att "Jämtland län ska vara fritt från narkotika och doping, med färre alkohol relaterade skador och ett minskat tobaksbruk".

 

Stephen visade en bild från 1996 som visade alla aktörer i de nätverk (professionella och icke professionella) som finns runt en ungdom. Redan då, för 16 år sedan insåg vi att vi måste samarbeta över gränserna för att lyckas. Det är på det sättet vi försöker arbeta nu i organiserad form via mobiliseringen. Föra att skapa den trygghet som alla vill ha. Men trots att vi är medveten om det här finns det en hel del ungdomar som faller igenom alla nätverk och hamnar på botten. Vi behöver bli bättre på att upptäcka och stötta dem i tid. Vi behöver lära av varandra och ta efter "Best practice" för att nå bättre resultat.

Alkoholen är en röd tråd i allt våld, både det som sker i nära relationer och det som sker i våra offentliga miljöer.


Pelle Höglund visade den nya plattformen för vår webbplats www.riskbruk.se, för dem som arbetar professionellt med alkohol- drog och brottsförebyggande.

Han visade också vår nya Facebooksida och Youtubekanal  

youtube.com/mobiliseringen


Blir ni vän med oss på Facebook får ni ta del av vår dagliga bevakning av nyheter och debatt om alkohol, droger och organiserad brottslighet.
Bli vän här 
http://www.facebook.com/Mobiliseringmotdroger

 


 

Lägesrapport  från  länet

Håkan Jonasson, Chef för polisens kriminalunderrättelsetjänst.

  Lägesrapport polisen Jämtland (918 KB)

 

Håkan började med att visa brottstatistiken för narkotika brott. Den visar en ökning som till största delen beror på ett ökat arbete från polisens sida. Hur den faktiska ökningen av droganvändande är ger CANs årliga statistik en bättre bild av. Deras siffror för 2011 visar en minskad alkoholkonsumtion för båda könen och både för årskurs 9 och gymnasiets år 2. Men samtidigt syns tendenser till ökad narkotikaanvändning bland pojkar i norrland, mest tydligt bland pojkarna i gymnasiets år 2.


Narkotikabrott i Jämtlands län över tid


Den absolut vanligaste drogen är cannabis. Två har amfetamin varit men tack vare ett framgångsrikt polisarbete där vi lyckade få fast flera centrala langare har amfetamin varit bristvara under året. Ungdomsgruppen har gjort ett mycket bra arbete under 2011 och lagfört ca 100 ungdomar för narkotikabrott.


Precis som förra året avslutade Håkan med att ta upp de "Legala" drogerna som är ett mycket stort problem. Man kan köpa dem på nätet om man försäkrar att man är 20 år, det gör man genom att klicka på en knapp! Sen är brevbäraren langaren. Polisen kan inte straffa ungdomar som använder dem drogerna trots att de ger samma effekter som illegala droger. Klassas en "Legal" drog som illegal så ändrar man bara på någon molekyl så dyker den upp nästa dag igen med ett nytt namn som "Legal".

 


 

"Sociala insatsgrupper"- att motverka rekrytering och underlätta avhopp

Carin Götblad, Länspolismästaren och regeringens särskilde utredare, föreslog i ett betänkande 2010  metoder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället. Se presentationen och bakgrundsmaterialet här: 

 Borlänge - Kriminella grupperingar- SOU 

(222 KB)

 PP-PRESENTATION SIG-Borlänge 

(165 KB)

 Samtycke till informationsbyte - blankett - ett exempel 

(7 KB)



Sociala-insatsgrupper-i-Borlänge

Liselotte Gustafsson, polisen Borlänge, Elin Johansson, socialtjänsten Borlänge, och Ulrica Granberg, polisen Borlänge, presenterar sina erfarenheter av arbetet sociala insatsgrupper i Borlänge

 

Målgruppen är ungdomar 15-25 år som riskerar att bli kriminella eller vill hoppa av kriminella nätverk. I Borlänge har man tagit med ungdomar redan från 13 års ålder (fast de inte officiellt ingår i projektet)

Syftet med projektet som bedrivs i 12 kommuner på försök, är att de social insatsgrupperna ska bli en permanent samverkansform för hela landet i framtiden. Rikspolisstyrelsen är nationell projektledare

Arbetet startade i juni 2011 och ska vara klart i oktober 2012 och är att gemensamt åtagande mellan polismyndigheten och Borlänge Kommun.

 

Organisationen illustreras av bilden nedan.


Sociala-insatsgrupper---organisation


Det finns två beredningsgrupper en för 13-18 åringar och en för  19-25 åringar. En förutsättning för arbetet är att ungdomen eller hennes målsman (om under 18 år) skriver på en "samtyckesblankett" se ett exempel här.

 

Den Sociala insatsgruppen är de som möter och stöttar ungdomen. En sådan grupp skapas runt varje enskild ungdom. Gruppens sammansättning sker utifrån vilka personer från olika myndigheter som är bäst lämpade för just den här individen. Inom sociala insatsgruppen utses en resurssamordnare för aktuell ungdom. Ungdomen eller hennes målsman deltar i gruppen och har också möjlighet att påverka vilka från de olika arenorna (tex skolan eller en fotbollstränare) som ska sitta med i gruppen. Gruppens sammansättning variera utifrån vilka frågor som behandlas, tex. så är representanter från Arbetsförmedlingen bar med då just den frågan tas upp.

Insatsgruppen gör en genomförandeplan som skräddarsys utifrån varje ungdom.

Erfarenheterna hittills är mycket positiva!


 

Hur ska vi utvärdera de insatser vi gör i dag?


Håkan-Leifman-CANHåkan Leifman, Alkoholforskaren och direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Ansvarig för utvärdering av regeringens ANDT- strategi.

 Föreläsarbilder Håkan Leifman CAN (6,87 MB)

 

Uppföljning och utvärdering kommer att behövas allt mer, inte minst inom socialtjänst och polisen. A och O för att göra undersökningar som verkligen är till nytta för verksamheten är en god design och kvalitet på de data man samlar in.  Det är tex. väldigt viktig att resultaten går att jämföra med andra både internationellt och regionalt. Det är först när man kan mäta sig mot jämförbara kontrollgrupper som man verkligen kan sägas att de insatser man gör har effekt. Många gånger går det att nyttja befintliga/existerade data – både för verksamhetsuppföljning och för forskning. Försök att få lägga till frågor som är relevanta för er i de befintliga studier som görs. 


Håkan visade tre exempel på lovande effektiva modeller på lokalt alkoholförebyggande som utvecklas i Sverige och där man haft stor nytta av befintliga data. det är:


  • Kronobergsmetoden (har utvärderats av BRÅ 
  • Ansvarsfull alkoholservering (STAD-metoden) (efficacy och effectiveness = två studier)
  • Insatser för att begränsa våld och fylleri i samband med studentfester (utvärdering pågår)

 

Ett problem är att man i olika kommuner arbetar på olika sätt trots att man samlar in samma data. Det försvårar jämförelser. Mer samverkan behövs för att vi ska få ut mer av de resultat vi får fram. 


Ett talande exempel på hur samma data kan ge vitt skilda bilder utifrån hur vi analyserar dem är följande; Stockholmspojkar i årskurs 9 dricker 3 cl sprit (ren alkohol) per år om man mäter medianvärdet (det mittersta värdet bland alla observationer), dvs det värde som representerar de flesta av pojkarna. Mäter man istället medelvärdet så dricker samma pojkar 3 liter sprit (ren alkohol) per år!

 

En webbportal där alla indikatorer ska ligga är under uppbyggnad där kommer det även finnas mallar och manualer för hur man ska göra bra frågeundersökningar. Det är något vi bör ta del av och nyttja framöver.


Utdelning av utmärkelser 

Årets mobiliserings stipendiat - Kommunernas alkoholhandläggare


Alkoholhandläggarna


Motivering: Inom Jämtlands län arbetar kommunens alkoholhandläggare för att begränsa tillgången av alkohol och tobak. De hanterar ansökningar om alkoholtillstånd, utför tillsyn, ger utbildningar till krögare och butiker. I sitt arbete använder de sig av kunskapsbaserade metoder som exempelvis ansvarsfull alkoholservering.


Trots inbyggda konflikter i form av att handläggarna ska ge råd och information samtidigt som de har en kontrollfunktion, tar de sitt arbete på fullaste allvar och är en viktig del i länets kraftsamling ”Mobilisering mot droger”. Därför är de värda att uppmärksammas.

 

Årets utmärkelse - Kamratföreningen Räddningsplankan


Räddningsplankan


Motivering: Föreningen, som startade i januari 2011, är ett gott exempel på hur man kan skapa ett brett engagemang och delaktighet. Inom föreningen finns en strävan efter att nå resultat i frågor som är viktiga för medlemmarnas hälsa och livsvillkor.

De arbetar med en kamratstödjande verksamhet för missbrukare/beroende och deras anhöriga. Denna verksamhet är ett värdefullt komplement till missbruks- och beroendevården i Jämtlands län.
Kamratföreningen Räddningsplankan är med andra ord ett lysande exempel på att vi är på rätt väg i länets Mobilisering

 

Ekonomiskt stöd till IFK Östersund


Pristagare-IFK-Östersund


Motivering: Föreningen har visat genuint intresse och starkt engagemang, de tar ansvar både på och utanför fotbollsplanen. De bryr sig om och säger ifrån om något är fel och skapar därmed en kultur inom föreningen som är både långsiktig och seriös.



Tobaksfri DUO - verkningsfull metod i tobaksförebyggande arbete

Yvonne Wiklund, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

 Tobaksfri duo Ywonne Wiklund 

(2,47 MB)

 Tobaksfri duo Del 2 

(2,38 MB)




Yvonne-WiklundYvonne började med att visa bilder på hur reklamen kring nikotinfria snus- och cigarettprodukter försöker att attrahera ungdomar och i många fall sprider bilden om att det är ballt och tufft att snusa och röka. Det finns 182 nikotinfria produkter på marknaden i alla upptänkliga former som loggan på ditt favorit hockeylag eller som små kärleksbudskap.


87 % av alla ungdomar tycker att det är bra med rökförbud på skolan. Tobakslagen ger stöd i ett totalt rökförbud i och runt skolmiljöer. Ändå röks det på väldigt många skolor, till och med vuxen skolpersonal röker på skolgårdar! 79 % av eleverna i grundskolan säger att det röks på skolgården (94 % i gymnasiet).
13 % i grundskolan säger att de vuxna inte ingriper om det röks på skolgården (35 % i gymnasiet). 


Alla vuxna måste agera på samma sätt och ta stöd i lagen för att få bort rökning helt från skolorna.

340 barn (12-16 år) börjar röka varje vecka och 80-90 % av dem blir beroende av nikotin. 


Rökning påverkar tonårshjärnan och bäddar för annat missbruk. Unga rökare löper:

  • mer än 3 gånger högre risk att bli storkonsumenter av alkohol
  • 15 gånger större risk att röka cannabis
  • 7 gånger större risk att använda andra droger som heroin och kokain
  • dubbelt så stor risk att drabbas av depressioner, panikattacker, stress, ångest, hopplöshetskänslor


Tobaksfri duo går i korthet ut på att varje barn skriver kontrakt med en vuxen om att de inte ska börja röka. Andelen barn som börjar röka är klart lägre i Västerbotten jämfört med övriga landet och detta anses bero på arbetet med Tobaksfri Duo! Se de bifogade filerna.



 

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun? 

Håkan Fransson, drogsamordnare, Öckerö kommun.


Om alla vuxna är överens om att ingen under 18 år ska dricka alkohol så kan man halvera ungdomsfylleriet. Så enkelt är det! Det har Öckerö kommun visat i praktiken.

Se den bifogade filmen och Håkans presentation. 

 Föreläsarbilder Håkan Fransson Öckerö (695 KB)

 




Miniseminarier

OBS om du läser detta via vårt nyhetsbrev kan du inte se videofilmerna från miniseminarierna. För att se filmerna måste du gå direkt till vår webbsida http://www.riskbruk.se/Default.aspx?id=28574

1 - Trygghetsskapande komplement till polisens grundläggande uppdrag

"Volontärer i Åre" - Joakim Ekavall, Polisinspektör.




"Grannsamverkan" -  Birgitta Persson, Polisinspektör. 




 

2 - Ungdomars delaktighet i det förebyggande arbetet


"Local Hero" - metoden som låter ungdomars egna engagemang leda fram till drogfria aktiviteter.

Stina Hähnert projektsamordnare, CAN.




 

3 - Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Om stödgrupper på nätet, webbinterventioner och hjälp till självhjälp för unga som alternativ till stödgrupper. Nicklas Kartengren, Tidigare projektanställd på CAN med bl.a. fokus på insatser för barn i missbruksmiljöer.




 

4 - Erfarenhet från ett långsiktigt brotts - drogförebyggande arbete i Skellefteå kommun

Ewa Öström, Samordnare hos polisen i Polisområde Skellefteå och Stig Berggren, drogsamordnare.




 

5 - "Lugna gatan i glesbyggd "  

Ett utvecklingsarbete som riktar sig mot ungdomar i riskzonen i Åre kommun. Arbetet sker i samarbete med Fryshuset Stockholm.

Malin Bergqvist,  drogsamordnare Åre kommun.




 

6 - Betydelsen av ett fungerande Ungdomskulturråd i en kommun 

Krokoms Ungdomskulturråd. - Vilken känsla skapar det för ungdomarna? 

Louise Öhnstedt, ungdomskultursamordnare  och Vera-Linn Karlsson representant från ungdomskulturrådet.





8 - Föräldrars val - barns villkor

Eva-Karin-EnvallANDT-förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovården

Eva-Karin Envall, Utredare/Projektledare, Statens folkhälsoinstitut


 Föräldrars val - barns villkor- Eva Karin Envall (2,23 MB)
















 

9 - "Rättviksmodellen" - en metod för effektiv tillsyn av folköl tobak inom detaljhandeln

Crister Skoglund, alkoholhandläggare Härjedalens kommun


Se en film från om Rättviksmodellen Mittnytt här>>

 

 



Referatet är gjort av: Pelle Höglund 2012-01-30