Sök


 

Referat från spridningskonferens 2013

24 januari 2013, OSD Kongress & Event, Östersund

Tillsammans-är-vi-starka

InledningMobilisering mot droger – tillsammans gör vi skillnad!

Anna Caren Sätherberg, Maria Söderberg, Robert Uitto och Stephen Jerand.

I år är vi fler än 350 deltagare vilket är rekord! Vi har blivit fler och fler för varje år sedan vi startade 2006 och mycket har hänt under de här 7 åren. Mobiliseringen handlar om vår framtid, att ge våra unga en bra start i livet och göra länet attraktivt även för oss vuxna. Därför är det viktigt att vi tillsammans skapar och utvecklar helt drog-, alkohol- och tobaksfria miljöer. Vi vill därför öka tempot i det förebyggande arbetet och tidigt fånga upp de människor som använder droger eller har en riskfylld alkoholkonsumtion. Allt för att behålla förstaplatsen bland Sveriges alla län i störst upplevd trygghet.

Inför 2013 är det viktigt att vi försöker ändra på den liberala attityden mot droger som finns bland många ungdomar. Vi vill också få igång arbetet med narkotikafri skola i alla kommuner.

Radio Krokom kan du lyssna till intervjuer med föreläsare och utställare på konferensen.


Regional lägesrapport

Per Sundin - polisens ungdomsgrupp, Linn Berglin socialnämndens ordförande och Anna Werme Folkhälsoenheten.

Regional lägesrapport

Polisen, kommunen och folkhälsoenheten ger en samstämmig bild av läget. Det är ganska lätt att få tag på droger för den som vill. Cannabis och Spice är vanligast. Inom 24 timmar kan de flesta som vill få tag på den typen av droger.

 

Samtliga betonar att många ungdomarnas attityd är ett problem. Två av tio ungdomar i gymnasiet (åk 2) anser inte att det är farligt att testa cannabis.


Nationell narkotikapolitik


Per-Johansson

Per Johansson, Generalsekreterare för RNS Riksförbundet Narkotikafritt Sverige
Pers presentation  Narkotikapolitik i Sverige (149 KB) 

En historisk tillbakablick av narkotikapolitiken i Sverige

 

1964-Föregångare i USA för legalisering av cannabis var Lindesmith (bidragande orsak kan ha varit att litet innehav av hasch kunde ge 10 års fängelse)


1965-Skrev expressens Bosse Strömstedt en artikel om ”Narkomani – en förbjuden sjukdom”


-65-67 förekom legala förskrivningar av narkotika i Stockholm. När 2-3 dödsfall, till följd av överdos konstaterats upphörde legaliseringen.


1968 Nils Bejerot skrev ”Narkotikafrågan o samhället”, där han myntade uttrycken   endemiskt (socialt accepterat till exempel alkohol), epidemiskt (olaglig ej socialt accepterat til exempel knarket på gatan) och terapeutiskt (missbruk via sjukvården) missbruk.


1968 Narkotikastrafflagen

1969 Så kallade Polisoffensiven mot narkotika (här deltog varken sociala eller regeringen)


1977 Skrev före detta narkomanerna Janne Mattsson och Lasse Strömstedt en artikel i DN ”Frihet från Narkotika” där man förespråkade tvångsvård. Plötsligt bröts vänster – höger- falangers uppfattningar. Där vänster tidigare hade stått för en liberal hållning och höger för en restriktiv.


1978 Riksdagen satte som mål ett ”Narkotikafritt samhälle”


1980 Riksåklagare utgav cirkulärskrivelse om förbud mot gatulangning.


1982 Socialtjänstlagen med LVM, LVU


1984 En stor namninsamling genomfördes med uppropet ”Gör all befattning med Narkotika olaglig”. Den nonchalerades av regeringen, men det visade sig att 94 % av befolkningen höll med om att detta var viktigt.


1988- Bruk av narkotika förbjuds. Straffet blev böter, polisen fick ej använda tvång.


1993- Brukandeförbudet skärps. Straffet – 6 mån fängelse som gav polisen rätt att gripa och ta urinprov blev möjligt. Man grep 35000 personer men ingen åkte in.


1998 Tillsätts en Narkotikakommission.


1999 Lag om drograttfylleri skärps, nolltolerans. Mellan10000–13000 blodprov/år tas. Ny apparat med möjlighet att mäta från utandningsluften är på väg att användas.


2002 Mobilisering mot narkotika bildas


2006 UNODC (united nations office on drugs and crime) öppnar i Sverige.


2007 Mobiliseringen läggs ner.


2010 JO tillåter frivilliga slumpvisa drogtester i skolan.


2011 Barn- och äldreminister Maria Larsson talar på FN-möte om Barnrättskonventionens krav på att barn ska skyddas från narkotika.

 

Vad kännetecknar Svensk Narkotikapolitik:

  • Tydlig vision
  • Inga juridiska frizoner
  • Fokus på efterfrågan - tidigt gripande
  • Samarbete mellan rättsväsendet och vårdapparaten
  • Visst inslag av ”Harm reduction” (Metadon, sprutbyten) - dock ingen målsättning i sig
  • Levande och bred debatt om politiken

 

Utmaning:

  • Effektivare Narkotikaklassning
  • Optimera vårdinsatser
  • Skolan - en narkotikafri arbetsplats för elever
  • Delta i den internationella debatten

Dagens maffia - dess utveckling och spridning 


Lars-Weirup

Varför gängen etablerat sig? Vad är deras mål och syfte? Hur styrs de? Lars Weirup, Journalist och författare.

Dagens maffia - dess utveckling och spridning – Varför gängen etablerat sig?  


Vad är deras mål och syfte? Hur styrs de? 

 

Kriminaliteten i stort har inte ökat nämnvärt under de senaste 20 åren. Men de kriminella har ändrat beteende, de har organiserat sig. Det kan vara olika orsaker till det; i gänget får man makt och blir skyddad från andra kriminella. 


En annan orsak kan vara revanschlystnad, är man misslyckad i skola och yrkesliv kan man visa att man är något här i stället. Att tillhöra en ökänd och fruktad organisation, som till exempel Hells Angels, ger också säkrare pengar. Medlemskapet är ett utpressningsmedel som gör att man inte ens behöver ta till våld.


Kriminella varumärken (Jackor med emblem som Hells Angels, Outlaws) får folk att lyda och betala

 

Medlemskaraktärerna kan ses som två typer. Den ena gruppen är unga killar i utanförskap som från början hamnat snett. Men det finns också väletablerade medelålders integrerade män med jobb som ansluter sig, till och med småföretagare. Här är drivkraften ofta spänning och action.

 

Brottens karaktär har också ändrats i och med gängbildningarna.

Utpressningsbrott – Ocker låg på 400 fall år 1996, 1400 fall 2006 och upp till 4000 fall under 2012. Alltså en markant ökning.

 

Gäng hävdar sig också mot varandra med mycket grovt våld, där fall med ”Mordförsök mot man med skjutvapen” ökat kraftigt.


Lars har frågat de avhoppare han haft kontakt med "Vad är det som kan avskräcka en etablerad gängmedlem?" Det är inte rädslan för att hamna i fängelse några månader, det har de inga problem med. Det som de inte vill mista är den glassiga livsstilen med dyra bilar, fester och droger och hög ekonomisk status. Det är det som är attraktionen. Därför är den effektivaste motkraften mot gängen att göra det "kostsamt" att upprätthålla livsstilen. Då krävs det att myndigheterna samarbetar för ständig bevakning och kontroll på vad medlemmarna äger för prylar och vilka pengar de rör sig med. Här kan skatteverket, Försäkringskassan, sociala myndigheter och polisen tillsammans nå mycket bra resultat.


I Östersund ser det för tillfället ganska lugnt ut, men det är viktigt att vara medveten om förekomst och utbredning och ha beredskap för signaler. Vi har egentligen ett guldläge att agera och förebygga innan gängkriminalitet får fotfäste här


Lars berättade att han var i Södertälje häromdagen och pratade med ungdomar i de utsatta områdena. Ungdomarna har inte märkt någon skillnad på minskning av brottslighet, gängens makt och knarkhandeln. Detta trots att man under det senaste året satsat 250 miljoner kronor för att minska brottslighet och gängbildning i Södertälje! Det har gått så långt att det nästan är omöjligt att bryta de strukturer som byggt upp. Tänk om Södertälje hade satsat 25 miljoner för 10 år sedan på förebyggande arbete! Det skulle vara en social investering som hade betalt sig med råge.

 

Utdelning av utmärkelse för ett aktivt arbete i mobiliseringens anda 2012


Pristagarna



Anna Linde, Projektledare ”Lugna gatan”. Motivering:
Som projektledare i Åre har du med stor framgång drivit projektet ”Lugna gatan”.
Du har tillsammans med ungdomar lyckats vända hopplöshet till framtidstro. Ditt arbete har därför varit mycket uppskattat av såväl ungdomar som samverkanspartners. Detta är ett utmärkt exempel på ett förebyggande arbete där erfarenheterna kan spridas till hela Sveriges landsbygd. Därför är du värd att uppmärksammas.

Kommunala drogsamordnare; Malin Bergqvist, Maria Kampala, Agneta Roberts, Rolf Pehrsson, Berit Holter, Eva Forsberg. Motivering:
Som drogsamordnare i din kommun har du en nyckelroll i det lokala drogförebyggande arbetet. Din viktigaste uppgift är att initiera och inspirera till ett långsiktigt arbete med kommunens alla sektorer och samordna de förebyggande insatserna inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdet.

Arbetet har bedrivits föredömligt och synnerligen uppskattat. Tillsammans med övriga lokala samhällsaktörer bidrar du till att kommunen och regionen blir trygg, säker och attraktiv, vilket är ett av målen med ”Mobilisering mot droger”

Birgitta Persson - Länssamordnare för Grannsamverkan. Motivering:
Som Polisens länssamordnare för grannsamverkan har du utvecklat det brottsförebyggande arbetet genom ett stort engagemang. Din länsövergripande initiering av grannsamverkan har skapat förutsättningar för ett brett lokalt engagemang. 

Arbetet har bedrivits föredömligt och är synnerligen uppskattat. Tillsammans med övriga lokala samhällsaktörer bidrar du till att kommunen och regionen blir trygg, säker och attraktiv, vilket är ett av målen med Mobilisering mot droger.

Anna Nikolaisen - TobakssamordnareMotivering:
Som samordnare för tobaksprevention vid Jämtland läns landsting har du med stort engagemang initierat, motiverat och förmedlat kunskap om framgångsrika hälsofrämjande metoder för tobaksprevention. Genom ditt arbete med tobaksavvänjningsstöd har fler i länet fått möjlighet att sluta röka och snusa.

Arbetet har bedrivits föredömligt och synnerligen uppskattat. Tillsammans med övriga lokala samhällsaktörer bidrar du till att kommunen och regionen blir en trygg, säker och attraktiv, vilket är ett av målen med Mobilisering mot droger.

Sociala investeringsfonder - att säkerställa långsiktighet i det förebyggande arbetet


Sociala investeringar

Louise Källbom, nationalekonom från Norrköpings kommun och Stefan Nybom, samordnare från Umeå kommun.
Louise och Stefans presentation  Sociala investeringar (1,24 MB)

Det görs en massa undersökningar som visar på brister i samhället.

Ta till exempel CANs drogvaneundersökningar, eller alla rapporter om psykisk ohälsa hos barn och unga. Men agerar vi utifrån undersökningarnas resultat?

Alla vet att väntar vi så kostar det trots det väntar vi oftast ändå.

Vi har pengar och vi har personal men gör vi rätt saker?

 

En social investering är en insats som görs så tidigt som möjligt för att förebygga framtida lidande och kostnader. Jämför med investeringar inom byggbranschen eller vägbyggen. Man bygger inte endast för det behov som är just i dag utan man tänker att det här ska fungera även i framtiden med de behov och krav som finns då. Likadant borde vara inom det sociala området.

 

I Umeå och Norrköping prövar man nu att genom investeringar i förebyggande arbete och tidiga insatser för att på sikt få färre människor i utanförskap och därmed minskade kommunala kostnader.

 

Exempel på hur man kan förebygga mänskliga och ekonomiska kostnader. Figuren nedan visar teoretiskt hur man genom konkreta åtgärder i tid kan förebygga (hindra) ett fall till utanförskap. Det kan vara allt från extra resurser redan i förskolan åt vissa barn, se till att alla barn kommer till skolan varje dag, att skolpersonalen kan upptäcka barn med neuropsykiatrisk funktionsproblem (till exempel ADHD) i tid, att de som inte klarar av grundskolan får extrastöd, att fler får hjälp och stöd för att klara av gymnasiekompetens, att skapa fler arbetstillfällen för unga vuxna osv.

 

Principskiss sociala investeringar


I Norrköping har man satt av 40 miljoner kronor för fyra stycken investeringar. De här är kraven för att en social investering ska få pengar.

Den ska:


  • Ha effekt på arbetslösheten
  • bidra till samverkan - tvärsektoriellt
  • Ge mänskliga vinster
  • Ge ekonomiska vinster - återbetala sig

 

Hur räknar man? Det är inte helt lätt att räkna ut hur en investering återbetalar sig. Men det finns modeller. Inte så sällan så blir återbetalningen i en annan sektor än där kostnaden tas.

Ett sånt här projekt kräver alltså samarbete inte bara mellan kommunens olika sektorer utan även med landsting och stat.

 

Ett exempel, investeringen i projektet "Alla barn i skolan" beräknas att ge nedanstående besparingar.

 

Kostnadsminskningar:

5 placeringar i kommungemensam resursgrupp                                   3 525 000 kr

6 utredningar av skolpsykolog                                                             74 382 kr

6 specialpedagogiska bedömningar                                                       12 240 kr

Handledning av psykolog, 5 barn                                                          49 600 kr

Handledning av specialpedagog, 10 barn                                                49 600 kr

6 HVB placeringar                                                                          7 979 880 kr

Summa                                                                                                          11 600 000 kr

 


Miniseminarier

Av förklarliga skäl kunde vi inte bevaka samtliga miniseminarier. 
Nedan följer ett sammandrag från tre av dem.

Gymnasieskola och socialtjänst i samverkan för en 
narkotikafri skola.


Angelica Persson och Annika Molander Gävle

Angelica Persson, socionom och Annika Molander, Socionom Gävle kommun.
Angelica och Annikas presentation  Drogfri skola Gävle (102 KB)

Bakgrund

Gävle har haft en ökning av elever som testat narkotika enligt CAN:s drogvaneundersökning.

"Drogfri Skola Gävle" (DSG) är ett treårigt projekt, nu inne på sista året. Därefter kommer modellen att permanentas.

Projektet är ett samarbete mellan Utbildning & Arbete, Barn och ungdom samt Socialtjänsten.

Projektledare och ekonomi ligger på Utbildning & Arbete

Två personer är anställda av Socialtjänsten för att arbeta heltid med DSG .Viktigt att de som arbetar praktiskt i projektet kommer från socialtjänsten, det gör det lättare att kolla upp om familjen förekommit hos socialtjänsten tidigare.

 

Syfte

Att genom tidig upptäckt av användande av droger kunna förhindra

  • att ungdomar testar droger
  • att ungdomar utvecklar ett beroende av droger.

 

Projektet består av tre delar:

  • Utbildning av lärare och övrig personal
  • Information till föräldrar om projektet på föräldramöten och genom brev
  • Orossamtal med ungdom, föräldrar och skola

 

Orossamtalen är själva verktyget, hittills har man haft mer 200 sådana samtal.

 

Samtalet går till så att någon personal från skolan kallar elev och föräldrar till ett möte på skolan. Till mötet kommer alltid de två som arbetar med DSG (Drogfri Skola Gävle) som "hemliga gäster". Detta för att inte förvarna eleven om att det att bli provtagning.

 

Under samtalet försöker man att föra en öppen och icke anklagande diskussion om den oro man känner för eleven och låter både elev och föräldrar berätta hur de ser på situationen.

 

Figuren nedan visar modellen kring orossamtalen:


Orosssamtal modellskiss


Ett urinprov tas alltid på i samband med samtalet. Detta görs med öppen dörr på en avskild toalett och där en av de två från DSG är med. Man tar prov både med multisticka direkt på platsen samt skickar iväg urinen på analys till KI (kostar 88 kr/prov).

 

Under tiden provtagningen pågår pratar den andra DSG representanten lite mer ostört med föräldrarna. Här brukar man tex. informera om olika droger, symtom på missbruk etc. Under samtalen ger föräldrarna ofta fler namn på kamrater som de tror använder droger. Dessa följs alltid upp av DSG.

 

Hittills har ingen förälder uteblivit från orossamtalen. Endast fem elever har vägrat ställa upp på provtagningen. Mer än 50 % av de urinprov som tagit vid samtalen har varit positiva. Och då är detta i ett tidigt skede då de flesta inte använder droger regelbundet.

 

Alla som har positivt prov och är under  18 år anmäls till socialtjänsten. DSG representanterna följer alltid med första gången en elev ska gå behandlingsinsatser.


Drogtester i skolan – vad får, kan och bör skolan göra?

Staffan Hübinette, Lärare socialpedagogik och författare till boken Narkotikafri skola 3.0

Staffan Hübinette

Hur kan skolan agera vid misstänkta/uppenbara fall av droganvändning, där lagen säger att drogtesta en person ska ske på frivillig bas?

Det finns en stor osäkerhet i hur man ska handla, som riskerar att leda till att inget görs. Incidenten ”glöms bort”.

 

Staffan beskriver bland annat fall där elever från fordonsprogrammet på gymnasiet påträffats använda cannabis.

Frågor uppstår, t ex kan man lita på att dessa är drogfria när dom ska köra tyngre fordon?

Flera utbildningar leder till yrken där säkerhet är en viktig del.

 

Det är viktigt att skolan har klara riktlinjer där användande av droger får;

  • Tydliga konsekvenser
  • Drogtester


I ovan beskrivna fall kan man ställa drogtest som Villkor för att få fortsätta få fortsätta sin utbildning. Eftersom drogtest endast är en liten pusselbit krävs fortsatt noggrann uppföljning med bland annat en samtalsserie.

 

I ärenden där polis varit inblandad och fall har lagförts kan man i domstolsprotokoll också lära sig mer om hur man kan tillämpa frivillighetsregeln vid drogtester och flytta fram gränserna för skolans handlande menar Staffan.

 

Elever, i åldersgruppen för gymnasiet, ser oftast inga problem själva med att använda droger. De har inte hunnit nå botten av ett missbruk, då är det oerhört viktigt att tydliga handlingsprogram upprättas med både hjärta och hjärna.

 

Staffan  anger 8 principer för Narkotika policy:

 

  • Narkotikafri skola – arbetsmiljön
  • Skydda elever – förstöra marknaden
  • Reell upptäcktsrisk
  • Tidig upptäckt – Reaktion
  • Stödjande – ej bestraffande
  • Dokumenterad drogfrihet
  • Säker drogtestning
  • Kontroll över processen

 

Att ha och använda sig av en narkotikapolicy bidrar även till attitydpåverkan och ändrade normer!


Liberaliserings – och legaliseringsrörelsen - Varför måste vi förstärka motståndet mot Cannabis


Per Johansson

Per Johansson, Generalsekreterare för RNS Riksförbundet Narkotikafritt Sverige.

Per berättar om olika organisationer internationellt som arbetar med narkotikafrågor:


CND – (Commission on Narcotic Drugs). Här ingår FN´s medlemsstater som träffas 1 g/år. Här redovisas rapporter från hela världen begränsat till drogerna cannabis, kokain och opiater.


UNODC -(united nations office on drugs and crime) har kontor runt om I världen


INCB – (International Narcotics control Board) “Kvasijuridisk” myndighet på 30 personer, övervakar att länder följer FN´s narkotikakonvensioner och försöker motverka ickemedicinsk användning och understödjer lagliga narkotiska affärer länder emellan


CRC – (Convention on the right of the child) = Barnrättskonventionen. I artikel 33 sägs att Barn har rätt att skyddas från narkotika


OHCHR – Office of the high commissioner for human right = Handhar alla kommissioner

(Committee on the Rights of the child)


UNICEF – (United Nations international children emergency fund)

Kommissionerna lever på frivilliga bidrag, där Sverige som generös bidragsgivare har en given talan.


I USA finns som motvikt starka ekonomiska krafter för liberalisering av bl a cannabis, som är legaliserat i t ex Colorado.

Här kan nämnas DPA – Drug Policy Alliance i New York och dess ledare Ethan Nadelmann som för ett hårt lobbyarbete för att ”rätt personer” ska väljas in i delstatsparlament.

Ett exempel är att man röstat för att ”Medical marijuana” kan ges till bland annat yngre män med smärta, som fått ett medical card.

 

Svenska läkemedelsverkets motsvarighet i USA, FDA – Food and drugadministration har ej godkänt marijuana i New York.

 

OSF –Open society Foundation med, nu 80-årige, investor George Soros är annan organisation. Han skänker årligen 100-tals miljoner dollar till bl a DPA i syfte att legalisera cannabis.

En allvarlig utveckling där alltså USA själv inte följer FN´s resolution.

 

En del länder har arbetat med ersättningsdroger, som metadon för att minska användandet av illegala droger som heroin, så kallat "harm reduction". Detta har dock inte haft någon större framgång. I Skottland där detta praktiserats finns 50 000 heroinister på 5 miljoner invånare. Här kräver man nu andra lösningar.

 

Per avslutar med 2 viktiga frågor:

  • Att stoppa legaliseringen av cannabis
  • Att arbeta med Barnperspektivet i narkotikapolitiken

Avslutning


Ledningsgrippen

Ledningsgruppen avslutade konferensen och tacklade för en engagerande dag. Maria hoppades att vi skulle ses om ett år igen och då med nya erfarenheter att dela med oss av. Robert puffade för Mobiliseringens handlingsprogram för 2013 som delats ut till samtliga. Stephen konstaterade att hans fråga under inledningen "Vart är vi på väg?" hade fått svar under dagen. Vi är på väg åt rätt håll!

Dokumentation: Pelle och Gudrun Höglund Framehouse AB