Sök


 

Referat från spridningskonferens 2014

OSD Kongress & Event, Östersund, 30 januari.


OBS. De åhörarkopior som finns att hämta ligger under respektive seminarierubrik nedan.

Inledning. Mobilisering mot droger – tillsammans gör vi skillnad! 

Maria Söderberg, Robert Uitto, Susanna Löfgren och Stephen Jerand.





Narkotikakommissionen i Östersund – vad blev resultatet?  

Malin Carlsröm koordinator för drogförebyggande arbete i Östersunds kommun.

 Narkotikakommissionen ÖSD kommun (1,88 MB)


Malin-Carlsröm-Östersunds-kommun


Narkotikakommissionen tillsattes på politiskt initiativ som en reaktion på alarmerande rapporter från ungdomspolisen om ökat användande av internetdroger bland unga i Östersund.


Arbetet är indelat i fem faser:

  • Kartläggning av narkotikasituationen (Tillgänglighet, Utbredning, Konsekvenser)
  • Inventering av befintliga resurser
  • Öka kunskaper
  • Handlingsplan grundad på resultaten
  • Rapportering


Handlingsplanen ska antas av kommunstyrelsen tillsammans med det drogpolitiska programmet.


Tillgänglighet

Var femte elev i årskurs 9 och var tredje elev i årskurs 2 på gymnasiet har erbjudits att köpa eller prova på narkotika. Vanligast är att erbjudandet kommer från en kompis och inte via internet. Cannabis är den klart vanligaste drogen. När det gäller Spice så ligger användandet bland ungdom i Östersund över riksgenomsnittet. Anmärkningsvärt är att flera har använt narkotika fast man inte vet vad det är för sort!


En analys av avloppsvattnet har gjorts, den säger ingenting säkert om den genomsnittliga konsumtionen i kommunen utan är endast intressant som jämförelsemått med andra kommuner och då ligger vi bra till (betydligt lägre).


Reflektioner på kartläggningen


Narkotikaanvändning är svårmätt:

  • Illegalt
  • Vissa företeelser ovanliga (för litet underlag)
  • Brist på undersökningar gällande vuxna

Trender svåra att utläsa:

  • Brist på systematik i kommunens uppföljningar
  • Nätdroger ett relativt nytt fenomen

 

Regeringens andt-indikatorer använts. Håkan Leifman, CAN, opponerat på kommunens lokala applicering av indikatorerna.


Handlingsplanen (fas 4) beskriver vad som behöver utvecklas. Vi brister i tidig upptäckt av personer i riskzonen. Samarbetet med landstinget behöver bli bättre


Hur bygger vi en tryggare region?

Björn Eriksson, f.d. Tull - och Rikspolischef, Landshövding i Östergötland mm.


Björn Eriksson


Björn kåserade runt frågan hur trygghet kan skapas liksom likheter och skillnader mellan privata och offentliga säkerhetsaktörer. Som gammal tull- och polischef och nyvald ordförande för den privata säkerhetsindustrin ger han sin syn på vad man kan se i kikaren framöver och vad det betyder för oss i Jämtland.


Han inledde med att slå fast att "levnadsstandarden i Sverige är så hög att endast ett fåtal når upp till den". Vi har ett tryggare samhälle rent objektivt ändå upplever många otrygghet. Beslutsfattare och politiker har en tendens att nöja sig med objektiva fakta men det är minst lika viktigt hur människor upplever sin verklighet. 


Ett exempel på två subjektiva bilder: 1) Agda 78 år känner otrygghet, hon vågar inte ta T-banan in till stan och handla mitt på dagen trots att det rent objektivt är i princip ofarligt. 2) Johan 22 år vinglar halvfull hemåt genom Kungsträdgården på fredagsnatten, han känner sig i fin form och är inte det minsta otrygg trots att han rent objektivt är i högriskzon för att råka ut för våld.


Många människor ser hög polistäthet som en faktor för att bygga ett tryggt samhälle. Poliser som är närvarande på gator och torg skapar trygghet, men utvecklingen går åt andra hållet. Fler och fler polisuppgifter tas över av privata säkerhetsföretag. I dag finns det dubbelt så många privata säkerhetsvakter som poliser. I framtiden kommer det inte finnas några poliser alls i glesbygd menar Björn. Den här utvecklingen fortsätter i hög takt utan någon större politisk diskussion. Ett av problemen är att ingen politiker vågar definiera vad polisens arbetsuppgifter är, för då kan man räkna ut en exakt prislapp på vad det hela ska kosta. I stället för att prata om VAD polisen ska göra gör man gång på gång om organisationen.


För en samverkan mellan alla aktörer, som den vi har i mobiliseringen, krävs att samtliga taggar ner sina egon och fokuserar på den gemensamma målbilden, annars blir det bara prat och fina dokument som resultat. Prioritering och uthållighet är två nyckelord enligt Björn.


Nästan all brottslighet har sjunkit (trots massmedias bild). Det är endast den organiserade brottsligheten som växer. Ändå är det så att all brottslighet börjar lokalt med små felsteg som blir större och större. Därför är det lokala arbetet så viktigt.


Den organiserade brottsligheten bedrivs som modern affärsverksamhet där till exempel drogförsäljning bara är en produkt i tjänsteportföljen. Man prövar ständigt om det finns mer lönsamma grenar att satsa på. Här vägar man i hop förtjänsten och risken för långa straff när man gör sina affärssatsningar. Där för kan stundtals människohandel eller smuggling av alkohol och cigaretter vara mer lönsam än narkotikahandel, men alla grenar kommer oftast från samma träd. 


En trend som man ser är förskjutning mot mjuka mål, som kidnappning och utpressning. Det är betydligt enklare än att råna banker och värdetransporter.


Björn avslutade med att ge oss beröm för att vi satt upp "Trygghet" som ett varumärke för vårt län. Han refererade till andra orter som lyckats ändra negativ befolkningsutveckling genom att medvetet jobba med trygghet för medborgarna.


AAS - anabola androgena steroider

Genvägens konsekvenser - ett allvarligt problem som få känner. 

Milja Ranung Sjuksköterska, Dopningjouren Stockholm. 

 Dopingjouren Åhörarkopior Östersund 

(1,45 MB)

 Dopingjouren Exempel på frågor 

(90 KB)



Milja-Ranung-Dopingjouren


Milja Ranung berättar om dopingjouren som är en nationell resurs för utbildning, information och stöd till drabbade. Basverksamheten är telefon och mejlrådgivning (ca 150 000 kontakter per år)


I Sverige är det brottsligt att på egen hand använda preparat som påverkar testosteronhalten i kroppen. Eget bruk kan ge dagsböter och indraget körkort. Grövre dopingbrott kan ge fängelse.


Användandet ökar. Enligt Folkhälsoinstitutet är det runt 10 000 personer som använder anabola steroider i kroppsbyggarsyfte, men de som arbetar på Dopingjouren tror att användarna är betydligt fler. Alla som Dopingjouren pratar med berättar att det förekommer på samtliga gym. 


Den typiska användaren är en man i 18-30-års åldern. Endast en procent är kvinnor (beroende på biverkningrna). Det är testosteron och den maskuliniserande effekt det har på kroppen som är den gemensamma nämnaren för de preparat men tar. Problemet är att vår kropp är gjord för att hålla en normal balans på hormonerna och när man tillför testosteron i stora doser på konstlad väg så slutar kroppens egen testosteronproduktion. Detta här huvudorsak till många allvarliga biverkningar, till exempel infertilitet.


Normalt producerar kroppen ca 50 mg testosteron per vecka. En som "kurar" (är inne i en självordinerad "behandlingsperiod") kan ta doser på 500 - 2000 mg/vecka.

Sådana doser sätter hela hormonsystemet ur balans. En återhämtning kan ta mer än ett halvår och vissa skador kan bli blir bestående.


En del kurar konstant, andra gör det någon gång per år, till exempel inför badsäsongen. De är oftast väldigt pålästa och en kur är välplanerad med hela paket av preparat för att lindra biverkningarna när de avslutar en kur. Till exempel så äter man östrogenhämmande preparat som är avsedda för kvinnor med bröstcancer, för att motverka den bröstförstoring (kvinnobröstmodellen) som annars sker när kroppens eget testosteron vacklar. En sådan bröstförstoring kan annars endast tas bort med operation.


Blandmissbruk är vanligt (20 % av de jouren talar med) Vanligast är cannabis som används för att gå ner i varv och kunna sova. Amfetamin tasi motsatt syfte, för att orka träna mer. Alkohol är däremot ganska ovanligt. Efedrin används som bantningsmedel för att få bort underhudsfett, likaså Klenbuterol (som är en veterinärmedicin för hästar!).


Det kan vara svårt att direkt se på någon om han använder anabola eller ej. Men en snabb ökning av vikt och muskelmassa är ett klart varningstecken. Det är möjligt att gå upp 10 kg på en månad. Med normalt rent kroppsbygge kan man kanske öka 2 kg på ett helt års hård träning.


Tecken på missbruk är:

  • snabb viktuppgång
  • kraftig acne (finnar) på bröst och skuldror
  • striae (hudbristningar)
  • Bröstförstoring 
  • kraftig kroppsfixering
  • sexuella problem (minskad lust, impotens)
  • plötsliga humörsvängningar

Internet är den viktigaste langaren, det är mycket vanligare än att köpa av kompisar på gymmet. Preparaten tas antingen som tabletter eller som intramuskulära injektioner.


Det finns mycket aktiva diskussioner på internetforumet "Flashback". Man kan säga att det fungerar som en lärobok för anabolt kroppsbygge där man kan få råd och stöd från erfarna "specialister".


Förloppet vid användande av AAS har samma faser som annat missbruk:


I början

  • Ökad energi
  • Ökad motivation
  • Ökat självförtroende
  • Ökad sexuell lust
  • Fixering vid mat/träning
  • Minskat sömnbehov

Efter ett tag

  • Humörsvängningar
  • Irritabilitet/aggressivitet
  • Svartsjuka
  • Misstänksamhet

Efter avslutad kur

  • Minskad självkänsla
  • Minskad sexuell lust
  • Ångest/oro
  • Nedstämdhet/depression
  • Koncentrationssvårigheter

De som ringer jouren är 1)anhöriga 2)vårdpersonal 3) Brukaren själv, men då först efter avslutad kur.


varför använder man anabola? 

  • Effektivt/Prestationshöjande
  • Social gemenskap
  • Kroppsideal/Media
  • Självkänsla/självbild
  • Lättillgängligt
  • Nyfikenhet

Läs mer på www.dopingjouren.se



Hur har vi utvecklat vårt cannabisförebyggande arbete i Stockholms stad?

Hur kan dessa erfarenheter tillämpas i Jämtlands län? Anders Eriksson, Utvecklingsledare, Stockholms stads utvecklingsenhet.  Cannabisförebyggande i Stockholm stad (956 KB)


Anders-Eriksson-Stockholms stad


De flesta ungdomar i Stockholm använder inte narkotika. Ungefär var 4:e flicka och var 3:e pojke i åk 2 på gymnasiet har testat narkotika och då i de allra flesta fall i form av cannabis (80%). Den stora majoriteten av dem som testat har bara gjort det några enstaka gånger.


Den nationella ANDT strategin är en bra utgångspunkt för arbetet. Där kan alla aktörer se sin pusselbit, vad de behöver göra för att förbättra läget. Stockholm ingår i Trestad 2, ett samarbete med Göteborg och Malmö där man arbetar tillsammans på likartat sett och delar metodik och erfarenheter.


Syftet är att utveckla och förbättra det som redan görs inom förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård och behandling. Enkelt uttryckt så handlar det om att "göra ett bättre jobb". Dessutom är forskare knutna till projektet så att vi på sikt kan läsa av om vi lyckas med våra mål.


Delaktighet har varit en viktig del av arbetet, inte minst från målgruppen, till exempel föräldrar och ungdomar. Genom att fråga målgruppen vad de vet, vad de vill, och vad de tycker, försöker vi forma den information och stöd vi erbjuder så att det tas emot på ett bättre sätt än tidigare. 


Ett flertal enkätstudier av målgrupperna har gjorts. Det har i sin tur lett till fördjupade studier som givit intressanta och i vissa fall nya erfarenheter. Ett exempel på en sådan är när vi gick vidare med de ungdomar som INTE röker cannabis trots att det finns lättillgängligt i deras närhet. Vi ställde frågan "Varför avstår du ?" till dem. Det visade sig att många av dem trodde att de själva var minoritet ("alla andra har ju prövat") trots att det faktiska förhållandet är tvärtom. De blev glada av att bli uppmärksammade och ville gärna prata med någon vuxen om de här frågorna.


Vi har försökt identifiera vilka vuxna som finns i ungdomarnas närhet och erbjuda dem skräddarsydd information och utbildning för att de ska VILJA, VÅGA och KUNNA agera.




Utdelning av årets utmärkelse för arbete i mobiliseringens anda


Pelle-Höglund-och-Fredrik-Lindberg

Robert Uitto och Maria Söderberg delade ut årets utmärkelse till Fredrik Lindberg och Pelle Höglund med följande motivering:


Fredrik Lindberg, Duplicera AB, har med sitt engagemang och professionella förhållningssätt konsekvent arbetat för att binda samman budskap och avsändare för att stärka samarbetsparternas identitet. Det gör ”Mobilisering mot droger” till ett starkt och trovärdigt varumärke. Arbetet har bedrivits föredömligt och är synnerligen uppskattat. Tillsammans med övriga lokala samhällsaktörer bidrar du till att kommunen och regionen blir attraktiv, trygg och trivsam, vilket är ett av målen med ”Mobilisering mot droger”. 


 

Pelle Höglund, Framehouse AB har utifrån ämneskunskap och stort engagemang bidragit till att stärka varumärket ”Mobilisering mot droger” genom att tillämpa IT som ett pedagogiskt verktyg samt sociala medier för att sprida kunskap såväl till allmänheten som till yrkesverksamma. Detta tillsammans har bidragit till ökad kunskap och brett engagemang i länet. Arbetet har bedrivits föredömligt och är synnerligen uppskattat. Tillsammans med övriga lokala samhällsaktörer bidrar du till att kommunen och regionen blir attraktiv, trygg och trivsam, vilket är ett av målen med ”Mobilisering mot droger”. 



Miniseminarier

1. Att diskutera Cannabis på ett respektfullt sätt. 

Kunskaper och lyhördhet. Så når du fram till unga som tror att cannabis är ofarligt, Pelle Olsson, Sjuksköterska och författare.  Fakta om Cannabis Pelle Olsson (962 KB)


Pelle Olsson


Ju mer du själv kan om cannabis och dess skadeverkningar desto lättare kan du möta de missuppfattningar som cirkulerar bland dem som försvarar drogen. Det handlar också om att ta deras åsikter på allvar, men att åsikter och fakta är två skilda saker. De  unga måste till slut själva få reflektera över de grundläggande värdena i livet.



2. 100 % ren hårdträning - aktivt arbete mot dopning i Jämtlands län. 

Andreas Forss, Vd sports gym Scandinavia och Per Erik Rönnestrand, Jämtland - Härjedalens idrottsförbund.


Per-Erik-Rönnestrand


Doping är både ett stort hälso- och samhällsproblem och spridningen av dopingpreparat går stick i stäv med våra värderingar på Sportsgym där vi arbetar utifrån ett hälsosamt perspektiv i verksamheten.


Vi är övertygade om att alla gym har mer eller mindre problem med doping. Det viktigaste är att vi inom gymbranschen arbetar aktivt mot doping, något som inte alltid varit fallet i branschens historia.


Vårat ansvar som träningsanläggning, är att underlätta arbetet för myndigheter i den utsträckning vi kan, vilket inte alltid skett inom vår bransch. Vidare bör vi verka via information och tydliggöra ståndpunkten gentemot kunderna. Det får inte förekomma osäkerhet var vi inom gymbranschen står och i vilken riktning vi arbetar med dopingfrågan.”


”Inget idrottsresultat är värt så mycket att doping någonsin är acceptabelt”


Idrottsrörelsens mål med antidopingarbetet är att ge alla idrottsutövare deras självklara rätt att tävla och delta i en idrott fri från doping.

Riksidrottsförbundet, RF, är ansvarig för antidopingarbetet i Sverige. Alla 70 Specialidrottsförbund, SF, ska enligt RFs stadgar ha egna antidopingprogram och de 21 distriktsidrottsförbunden, DF, arbetar förebyggande mot doping. 


Doping är förbjudet sedan länge inom idrotten. Argumenten är många men kan sammanfattas i fyra punkter:

  • Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. 
  • Det är farligt att dopa sig. Det är förenat med stora hälsorisker.
  • Det skadar idrottsrörelsens trovärdighet.
  • Att hantera eller ta förbjudna preparat är enligt svensk lag förbjudet och kan ge upp till sex års fängelse.


Doping som samhällsproblem

I svensk lag regleras dopingbrott i dopinglagen. Inom idrotten finns det dopingregler. Det är två helt skilda regelverk som behandlar två helt olika företeelser. Inom idrotten betraktas till exempel astmamedicin och många andra vanliga läkemedel som doping. I lagen handlar det endast om Anabola Androgena Steroider, AAS, 


Dopingproblemet inom svensk elitidrott är idag minimalt. Att det pågår ett massivt antidopingarbete inom svensk idrott på alla nivåer är en viktig faktor för att fortsätta hålla svensk elitidrott dopingfri. Den ökade spridningen av AAS i samhället är oroande då det finns risk att problemet ”spiller” över till den organiserade idrotten.


Sedan början av 80-talet har RF tagit över 74 000 dopingprov. De senaste åren har doping påvisats i en procent av proven. Dopingkontrollerna görs alltid utan förvarning, främst på junior- och seniorelit men även motionärer kan bli testade.


Kontrollerna ska ha en avskräckande och upptäckande effekt. Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns ett Dopinglaboratorium som bistår RF med specialkompetens.


Antidopingarbetet bedrivs även inom juridisk verksamhet som präglas av rättssäkerhet och service till idrottsrörelsen och dess utövare där bl a regler kontinuerligt revideras. Information, utbildning, forskning och utveckling samt nationell och internationell samverkan (WADA) är andra verksamhetsområden.


Distriktsidrottsförbundets uppdrag innebär i dagsläget att ge idrottsföreningar och förbund stöd och råd vid frågor kring antidoping. På uppdrag av RF genomförs en del förebyggande dopingkontroller på lägre tävlingsnivå och bland motionärer. Alla som är medlemmar i en idrottsförening omfattas av RFs stadgar och antidopingreglemente. Varje enskild idrottare är själv ansvarig att känna till och följa dopingreglerna som finns samlade på RFs hemsida.


På Idrottsförbundets hemsida www.jhidrott.rf.se/antidoping hittar du mer information om antidopingarbetet och länkar till Riksidrottsförbundet, Dopingjouren, PRODIS bland mycket mer



3. Community Readiness – en modell för förändring. 

Har ni verkligen råd att inte använda modellen i ert fortsatta arbete? Mårten Åhström, Folkhälsovetare, Stockholms läns landsting.


Mårten-Åhström


Community Readiness Model (CRM) beskriver en organisations förändringsbenägenhet i nio steg. Stegen beskriver hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. 


För att få svar på vilken nivå en organisation befinner sig genomförs intervjuer med nyckelpersoner i kommunen. Alla intervjuer poängbedöms utifrån en niogradig skala för en samlad bedömning av förändringsbenägenhet.


De nyckelpersoner som intervjuas bör sitta centralt, ha god insikt i hur arbetet bedrivs i organisationen samt vara insatta i det aktuella problemområdet. Modellen rekommenderar att fyra till sex nyckelpersoner ska intervjuas inom organisationen.


Intervjufrågorna är uppdelade i sex olika dimensioner:


A. Nuvarande insatser inom organisationen 

B. Organisationens kännedom om insatserna 

C. Ledarskap 

D. Organisationens arbetsklimat 

E. Organisationens kunskap om ämnesområdet 

F. Resurser förknippade med ämnesområdet (personal, tid, pengar, lokaler). 


Varje dimension består av mellan tre och åtta frågor i frågeguiden. Indelningen i sex olika dimensioner underlättar analysarbetet då de olika dimensionerna poängsätts var för sig och därmed kan nå olika poäng. Detta ligger till grund för prioriteringen av vilka dimensioner som först ska arbetas med för att få upp dimensionerna på en jämnare nivå. Vilket i sin tur ligger till grund för att sedan gå vidare med att höja samtliga dimensioner i poängtrappan. Allt för att effektivisera det pågående arbetet.


I CRM finns det för varje steg målsättningar och förslag på åtgärder för dem som arbetar med att förflytta organisationen upp till nästa steg. 



4. Huliganer i idrottens värld. 

Björn Eriksson, f.d. tull och rikspolischef och Landshövding i Östergötland mm.


Björn Eriksson


Björn har relativt nyligen som regeringens nationella samordnare mot idrottsvåld presenterat sin syn på hur idrottsrelaterat våld kan bekämpas. Han har föreslagit en bred palett av åtgärder från skärpt lagstiftning till frågor som det ankommer idrotten själv att hantera. I föredraget presenterade han vad man bör göra på såväl längre som kortare sikt. Ett antal syrliga kommentarer gavs kring tillkortakommanden från såväl politiken som berörda sporter.




5. Skoternykterhetskampanj ”Ta ställning”. 

Ett samverkansprojekt för att minska skoterfyllan i Strömsunds kommun. Berit Holter, drogförebyggande samordnare Strömsunds kommun och Björn Svanberg, närpolis Näpo Norr.


Berit-Holter-Strömsund


Bakgrund

Åtta dödsolyckor på skoter i landet 2010-2011, fyra av dem skedde i Strömsunds polisområde. Två av dessa fyra var alkoholrelaterade. 

CAN-undersökning våren 2012 visade att 16 % av ungdomarna i åk 9 körde motorfordon berusade (i länet som helhet var det 10%).


VAD KAN VI GÖRA?

Drogförebyggande samordnare, polis, Strömsunds Skoterallians och förarbevisutbildare från SSCO - hade ett möte i maj 2013 där vi ställde frågorna; Hur ser vi på detta? Kan vi göra något? Vad kan vi göra? Svaret blev en SKOTERNYKTERHETS KAMPANJ!


Arbetsgång

Vi bildade en arbetsgrupp med det Gemensamma målet – minska skoterfyllan och därmed förebygga dödsolyckor och allvarliga skador.

Vi fick sponsorer - samarbetspartners och arbetade fram en Genomförandeplan.

Vi producerade kampanjmaterial. Budskapet är "Ta ställning – skoterkörning och alkohol hör inte ihop!"


Aktiviteter

Roll up + info Skoterns Dag okt-2013, Roll up + skoter på ICA jul/nyår. Kampanjblad ut till 16 500 hushåll budskap + evenemangstips, 29 jan. Bordspratare med budskap plus evenemangstips ut till näringsställen. Kampanj affischer ut i kommunen, feb. Information på högstadieskolorna och gymnasieskolan under februari. Deltagande vid skoterevenemang - polisens medverkan viktig!

Vit februari – upprepar budskapet på sina affischer. Drogvaneundersökning v 11-13


Spridning av budskapet skedde genom:

Artiklar i länstidningarna, Accent, lokaltidningen, m fl, roll up, kampanjblad, bordspratare, affischer. Information i skolorna och på webbsidor.


Skolinformationen:

Inledning – film/bilder. Bakgrund. Dilemman – diskutera med kompisen. Vilka konsekvenser? Test av promilleglasögon. Utdelning av klistermärken


Resultat /Framtid

Vi är i början av kampanjen. Uppföljning genom olycksstatistik och drogvaneundersökning

Strategiskt och långsiktigt arbete. Samverkan skoterövervakning närpolisområden/polishelikopter

Kanske samverkan i hela länet nästa säsong?



6. Lugna Gatan Åre. 

Lovisa-Landen-och-Anna-Linde-Åre


Lugna gatan skapar relationer och möjligheter för unga i ett långsiktigt utbildnings- och integrationsprojekt med bred samverkan. Anna Linde, projektledare Lugna Gatan Åre (Studieförbundet Vuxenskolan/Åre Kommun) tillsammans med Lovisa Landen - Här saknas tyvärr dokumentation.



7. Tynneredskolan i Göteborg. 

Karin Löwegren, f.d. rektor.  Tynnedsskolans arbete mot droger (1,54 MB)


Karin-Löwegren-Tynneredskolan


Tynneredsskolan är en högstadieskola i västra Göteborg. Här har vi utvecklat en metod där vi genom att arbeta med kamratstödjare, livskunskap och relationskompetens försöker stärka eleverna att våga säga nej till droger. 


Skolan är den första och enda som är certifierad i arbetet mot droger. Vi valde att kvalitetssäkra ett framgångsrikt arbete  för att  försäkra oss om att de metoder som vi utvecklat ska fortsätta som en del i skolans uppdrag. Genom enkäter och samtal ser vi att våra  elever trivs på skolan och att de stärks i sin självuppfattning vilket ger dem bättre möjligheter att också sätta fokus på lärande.




8. Stödjande verksamhet för skolelever i Bräcke utanför skoltid. 

Nilla Broström från Projektet Tjej! berättar om arbetet med att öka unga tjejers självkänsla och självförtroende. Patrik Kuru berättar tillsammans med några gymnasieelever om arbetet med att skapa en meningsfull fritid för elever på gymnasieskolan.


Unngdomsverksamhet-i-Bräcke


Patrik arbetar som elevvärd på Jämtlands gymnasium Bräcke och fungerar som länk mellan skola och familj för elever som i många fall flyttat långt hemifrån. Arbetet kan gälla; friluftsaktiviteter, hembesök , hockeyträning, matlagningskurs eller sällskap till doktorn. På så sätt får eleverna ett sammanhang i livet, som ger bättre förutsättningar att klara studierna och en tryggare skolmiljö för alla. På seminariet berättade Patrik tillsammans med några gymnasieelever om verksamheten.




9. Nya psykoaktiva substanser, nya droger, nätdroger, designerdroger... 

Vad menar vi med dessa begrepp och hur vanligt förekommande är det? Nicklas Kartengren, utbildare och metodutvecklare.  Åhörarkopior NPS Niklas Kartengren (799 KB)


Niklas-Kartengren


Över 250 nya psykoaktiva substanser har upptäckts och rapporterats in till EUs kontrollorgan EMCDDA sedan 2005. Hela 73 st droger rapporterades in under 2012 och 42 st under de första 3 kvartalen 2013. En del av dessa blir narkotikaklassade, även om det kan ta tid, en del försvinner snabbt från marknaden och andra substanser stannar och blir mer eller mindre etablerade. Det ligger i sakens natur att det fortfarande saknas mycket kunskap om dessa nya substanser, dess skadeverkningar, effekter och hur omfattande missbruket är av dem. 


MDPV och Spice/rökmixar (olika former av syntetiska cannabinoider) är numera relativt etablerade som missbrukssubstanser i olika delar av Sverige och kunskapen bland läkare, behandlare och användare ökar. Rapporter om överdoser, njursvikt och dödsfall förekommer och får stor uppmärksamhet i media. 


From imitation to innovation

Under 90-talet så kom det fram många substanser som försökte imitera effekterna av etablerade substanser, ex ecstasy. Dessa kallades för "designer drugs". På 2000-talet kom sen helt nya substanser som i första hand skapades för en ny, laglig, marknad. BZP, Mefedron och Spice m fl kallades därför för bl a "legal highs", RC-droger / research chemicals. I Sverige har de ofta kallats för nätdroger eller internetdroger eftersom de ursprungligen ofta marknadsfördes och såldes via internet. Numera används benämningen NPS, nya psykoaktiva substanser eller novel psychoactive substances.


Några tips:

  • Bara för att en substans är laglig att köpa / sälja / inneha så betyder inte det att den är säker / ofarlig.
  • Kunskapen ökar hela tiden kring dessa substanser och det framkommer mer och mer information om att det finns skaderisker, en del påminner om de skador som kokain, ecstasy, amfetamin och cannabis kan ge.
  • Risker / effekter / skador kan vara försämrat omdöme, yrsel, hjärtklappning, ångest, kramper, temperaturstegring och dödsfall.
  • Riskerna ökar om man samtidigt använder alkohol eller andra droger.
  • Det finns risk att substanser som marknadsförs och säljs som lagliga innehåller olagliga ämnen.


Förekomst och användare

I CANs skolundersökningar för 2013 så ställs frågor om huruvida elever i årskurs 9 och åk 2 på gymnasiet har använt "nätdroger". På gymnasiet är det 4 % som använt dessa preparat och då i första hand "Spice eller andra rökmixar". Man kan se denna siffra på två olika sätt, dels så är det ett litet problem om man jämför med cannabis men på bara några år så har dessa produkter fått större spridning bland unga än ex amfetamin och kokain.


Det som CANs skolundersökning också visar är att de unga som använder "nätdroger" också i högre utsträckning har andra riskfaktorer för normbrytande beteende, ex berusningsdricker, skolkar och använder cannabis. Att gruppen som använder nya psykoaktiva substanser är en redan belastad grupp stämmer väl överens med studier från ex Storbritannien.



10.Trivs i Krokom 

En mångfacetterad mötesplats" och "Läxhjälpen - ett kostnadsfritt alternativ"

 Presentation Trivs i Krokom (1,88 MB)


Trivs i Krokom - samlingsnamnet för mötesplatsen i centrala Krokom.

Göte Norlander, Birgitta Svanholm och Gerd Landin från Krokoms Byförening berättar om verksamheten.


Trivs i Krokom


Invånarna i Krokoms centrum behövde något som samlade och gladde. Våren 2013 gjorde Krokoms Byförening slag i saken och i samverkan med kommunens ungdomskulturråd, fritidsgården Stubben och folkhälsorådet utvecklades idén till verklighet.  Utan ortens lokala föreningsliv som programförstärkare hade man inte orkat med ett så digert programutbud som man gjorde under så många fredagskvällar och skollovsveckor det året.


Text och bild: Pelle Höglund Framehouse AB