Sök


 

Referat från Spridningskonferens 2015

Föreläsarnas presentationer finns under respektive rubrik  nedan.

Inledning






Den sociala miljön präglar både vägen in till droger och vägen ut

Bengt Svensson, professor i socialt arbete med inriktning missbruk, vid Malmö högskola

Föreläsarbilder:  Social miljö - Bengt Svensson (1,54 MB)


Bengt-Svensson


Utgångspunkt för ett hjälpar-/förebyggarperspektiv bör vara att droganvändare är förnuftiga och bygger sina ställningstaganden på rationella överväganden . Men de fattar sina beslut inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett verkligt handlingsutrymme Utmaningen för oss är att visa på alternativ som de tror på - vidga deras handlingsutrymme.

 

Normer bildas i vänskapsgrupper. Få ungdomar debuterar med rusmedelsanvändning på egen hand. Man tar över de vanor som gäller i umgängeskretsen. Om du till exempel får middagsbesök och inte har vin hemma så erbjuder du normalt sett inte Tinner som alternativ. 


Drogdebut sker oftast i sällskap med andra och mycket av droganvändandet är en form av social ritual som vid studenten, kräftskiva etc. Atmosfären och stämningen förhöjer rusupplevelsen. Användande av internetdroger sker också i ett socialt sammanhang även om man är ensam just när man tar drogen, här blir själva nätet, med forum som Flashback, det sociala sammanhanget.

 

Rusmedel har olika spridningspotential, Holländska siffror visar att endast ca 14 % av de som testat cannabis vill fortsätta att använda det medan motsvarande siffra för alkohol ligger på ca 80%. Man lär sig av och tillsammans med andra att uppskatta ett rusmedel – det är en social process.

 

Hur speds amfetamin i Storbritannien? Amfetaminmissbruk i samhället ha följt ett typiskt mönster. -  Drogen har upptäckts av en ny generation användare. Ofta starka inflytelserika ungdomar som är förebilder "kungen på discot" börjar använda amfetamin.


 Användningen ökar mer och mer. En drogmarknad etableras, en koppling sker sedan till avvikande eller kriminella subkulturer. Överanvändning och missbruk utvecklas, sociala problem och hälsoproblem ökar. 


Synen på drogen blir alltmer negativ. Polisinsatserna ökar med stöd av allmänhet och media vilket leder till minskad efterfrågan på drogen. Kvar blir en restmarknad som förblir vilande, bara för att återupplivas igen efter några år.


Några vanliga vägar in i missbruk:


1. Den hårda vägen - Ungdomar som tidigt visar beteendestörningar – skolk, kriminalitet, tidig alkoholdebut, tidigt hög alkoholkonsumtion har i alla tider löpt stor risk att utveckla ett beroende av rusmedel. 


Prevention: Svåra att nå genom skolan eftersom de ofta står i opposition till den. Om man förhindrar avvikarkarriären så förebygger det narkotikamissbruk. Viktigt att man inom ungdomsvården ger annan och sakligare information om drogerna än vad subkulturen förmedlar. Gruppbehandling kan ofta ge negativ "smittspridning" från missbrukande kamrater.



2. Familjevägen - Ungdomar vars föräldrar missbrukar har ökad genetisk sårbarhet. Om de växer upp med föräldrarna tillkommer en social påverkan. Yngre syskon till ungdomar som missbrukar är en försummad riskgrupp. 


Prevention: Insatser för att förbättra skyddsfaktorerna för ungdomarna. Utbildning central. Uppmärksamma syskon. Hjälpinsatser för föräldrarna. Stödgrupper för ungdomar.


3. Partnervägen/kompisvägen - En droganvändare introduceras i stor utsträckning av en kompis, ofta en mer drogerfaren ung man. När det gäller flickor är pojkvän, presumtiv pojkvän eller annan manlig vän vanligt.


Prevention: Var medveten om att aktiva droganvändare introducerar andra, i synnerhet de första åren. Arbeta med att stärka ungdomars självbild för att öka förmågan att välja sin egen väg. Ungdomar med psykiska funktionshinder en sällan uppmärksammad riskgrupp.


4. Självmedicineringsvägen - Cannabis, opiater och bensodiazepiner  används för att dämpa ångest, lugna oro, lösa sömnproblem, förstärka självkänslan m.m. Ungdomar som har ADHD-symptom använder centralstimulantia för att hitta ett lugn.

Prevention: Uppmärksamma ungdomar med psykisk ohälsa. Erbjuda psykoterapi i stället för medicin om det är möjligt. Vara uppmärksam på ADHD-problematik (men inte överdiagnostisera).


Hur ser verkligheten ut för ungdomar som är marginaliserade? 

Inget jobb, ingen bostad, bristande utbildning och låg status i det "etablerade samhället". Att göra karriär i den illegala världen kan vara ett betydligt lättare alternativ. Man får gemenskap, blir kung för en dag, kan göra snabba pengar och få "jobb". Skaffar sig "streetsmart" meriter. När det gamla livet blir allt mer ouppnåeligt framstår drogupplevelsen som än viktigare.
Ungdomar som inte ser möjligheter i det vanliga samhället söker sig till subkulturer.


Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. Det tomrum som skapas när drogerna försvinner måste ersättas med något annat för att man ska lyckas bryta sitt missbruk.




Kunskapsläget - samsjuklighet, psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger.


Agneta Öjehagen, Professor, Alkoholforskare och leg. Psykoterapeut,  Avdelning psykiatri Lunds universitet.

Föreläsarbilder:  Kunskapsläget- psyk.samsjuklighet - Agenta Öjehagen (220 KB)


Agneta-Öjehagen


Samsjuklighet är vanligt och innebär missbruk, beroende tillsammans med något/några av dessa:

  • Psykisk sjukdom, personlighetsstörning
  • Neuropsykiatriska funktionshinder – ADHD, Asperger, Tourette m.fl
  • Somatiska sjukdomar


Utvecklingen sker åt båda håll och det kan vara svårt att veta vad som är hönan och ägget. Dvs. missbruk >> psykisk sjukdom eller psykisk sjukdom >> missbruk


Att tänka på:

  • Både risken för psykisk sjukdom och beroende ökar
  • Ökad risk för fysisk ohälsa och för tidig död
  • Ökad risk för suicidförsök och suicid  
  • Påverkar relationer, sociala funktion och våldsrisk
  • Söker oftare vård, fler akutbesök, fler avbrott
  • Svårare behandla – också pga. olika huvudmän
  • Behöver behandling och stöd samtidigt & samordnat


Personer med beroende har 2-4 ggr ökad risk att under livet få ångest, depressionssjukdom jämfört med icke-beroende personer.
Därför ska man vara vaken för att tidigt sätta in behandling för depression hos personer som slutat missbruka.


Suicidrisken vid beroende är klart förhöjd. Flera studier visar att 19-64% av de som gör suicidförsök har missbruksproblem.


Samordnad behandling är viktig för att lyckas. Det finns flera modeller för samordning - se presentationsbilderna.


Sammanfattning:

  • Identifiera samsjuklighet
  • Efter akuta tillstånd; behandla båda tillstånden samordnat, samtidigt
  • Använd de metoder som har evidens vid respektive tillstånd  
  • Beakta suicidrisk   
  • Samordning ACT, Case management vid behov  
  • Ofta långt behandlingsperspektiv, uppföljningar




Är Sverige redo för att legalisera cannabis?

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning, koordinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels och drogberoende.

Föreläsarbilder: Cannabis & Legalisering - Fred Nyberg (4,15 MB)


Fred-Nyberg


För precis ett år sedan fick vi via media höra att den amerikanske presidenten förespråkade användning av marijuana, men önskade samtidigt att hans döttrar inte skulle börja använda drogen. 


Han ställde de av experter påstådda ekonomiska vinsterna framför de varningar som han fått av landet hälsoexperter. Ekonomiska experter i USA hade gjort beräkningar som visar på vilka enorma ekonomiska vinster en legalisering skulle medföra i fråga om såväl besparingar som skatteintäkter. Besparingar eftersom man tror att man skulle kunna omvända dem som idag är inblandade i den illegala försäljningen och minska kostnaderna för polis, rättsväsende och kriminalvård. Vinster genom de enorma skatteintäkter som fri försäljning av drogen skulle medföra.


De federala hälsoexperterna, bland annat de vid den nationella hälsoenheten NIH och speciellt de som ansvarar för frågor om drogmissbruk, NIDA, är helt emot en legalisering och framhåller de stora hälsorisker som finns i samband med marijuanarökning. NIDA baserar sin hållning på den medicinska forskningen.


I Sverige och på många andra håll i världen har man påtalat de medicinska fördelarna med marijuanarökning och många har framfört dessa som argument för legalisering av drogen. Vissa medier har gett utrymme för inlägg om hur drogen kunnat hjälpa många individer ur komplicerade sjukdomstillstånd. 


Där har det till och med talats om marijuana som en universalmedicin som kan bota cancer och andra svåra sjukdomar. Man menar att om cannabis – marijuana eller hasch – skulle användas i samma omfattning som alkohol så skulle våldet minska. Vem ska man lita på?


Ett flertal studier visar att en legalisering skapar fler användare. Är det ett problem?
Före 1990 visste man inte hur hjärncellerna påverkades av cannabis. I dag vet vi mycket mer.


 Den samlade forskningen visar att cannabisbruk ger:

  • Försämrad kognition - sänkt IQ.  (Särskilt allvarligt för unga hjärnors utveckling)       
  • Försämrad motorik/koordination (trafikolyckorna i Colorado har ökat markant)
  • Psykisk ohälsa (Psykosrisk)              
  • Beroende


Dessutom visar det sig att cannabisbruk ökar risken för annat drogbruk; Amfetamin (4-5 ggr ökad risk). Ökad känslighet för opiater (heroin). En Väg till syntetiska droger (spice)
Nästan alla som använt cannabis dricker också alkohol (98 %) och alkoholkonsumtionen är högre jämfört med icke cannabisrökare.


Är cannabis ett bra läkemedel?
De patienter som har fått marijuana förskrivning är oftare intagna till akutmottagningar Cirka hälften av dem missbrukar andra droger. Behovet och förskrivningen av psykofarmaka är större hos dem. De flesta hade börjat med marijuana i tonåren. Nästan hälften har riskbruk av alkohol. De yngre (< 30) rökte tobak mer frekvent. Två tredjedelar har rapporterat stressymptom under senaste år.


Patienter med MS som röker cannabis uppvisar en mer påtaglig minnesförsämring än de MS-patienter som inte röker!



”Kapten klännings” våld mot kvinnor.

Jonas Trolle, författare och kriminalkommissarie vid Länskriminalens spaningsrotel, Stockholm


Jonas-Trolle


Jonas Trolle berättade målande om sina reflektioner kring den våldsutövande mannen utifrån sin spaning på en av Sveriges värsta sexbrottslingar, den före detta polischefen Göran Lindberg. En lärdom som historien ger är att många unga flickor som mår dåligt använder destruktivt och förnedrande sex som en form av självskadebeteende och drog.



Seminarier

1. Narkotikakomission i Östersund – vad har hänt? 

Malin Carlström, drogsamordnare, Östersunds kommun

Föreläsarbilder:  Narkotikakommission i Östersund - Malin Carlström (2,82 MB)


Malin-Carlström


Den 26 mars 2013 klubbades projektplanen för en Narkotikakommission av kommunstyrelsen i Östersunds kommun och den yttersta målsättning blev ”att skapa förutsättningar för ett narkotikafritt Östersund.” 


Sedan dess har kommissionen kartlagt narkotikasituationen i kommunen, inventerat vad som redan görs på området i kommunen och tillägnat sig nya kunskaper inom förebyggande arbete. 


Det unika med Narkotikakommissionen är att politiken har valt att satsa på det här till fullo vilket har möjliggjort ett gediget arbete som grund till den handlingsplan som kommissionen sedan skapat - vilken antogs av kommunstyrelsen 25 februari 2014. 


Handlingsplanen innehåller fem insatsområden som kommissionen har funnit behov av att utveckla i kommunen och ska komplettera Drogpolitiskt program för Östersunds kommun. Förutom att handlingsplanen bara innehåller utvecklingsbara områden ska allesammans ha sin grund i bästa tillgängliga kunskap om vad som ger effekt. Kring två av insatsområdena arbetar kommissionen, som första kommun i Sverige, med en metod som heter DECIDE*. I det arbetet har vi fått möjlighet till stöd av en forskare med hjälp av bidrag från Folkhälsomyndigheten. 


Arbetet med DECIDE syftar till att komplettera det vetenskapliga underlaget inom ett visst område med bedömningar av andra parametrar som kan vara viktiga när implementering av en metod övervägs, t ex kostnadseffektivitet, genomförbarhet och etiska aspekter. 


Det insatsområde som har varit först ut i Narkotikakommissionens handlingsplan inom ramen för DECIDE kallas för "uppsökande arbete". Vad som har skett hitintills är att:


1. Forskare har sett över det vetenskapliga stödet


2. En panel med bred sammansättning av lokala intressenter har tagit ställning till forskarnas resultat och lokala överväganden med hjälp av ett rekommendationsformulär


3. Panelen enades kring en rekommendation som är ute på remiss hos lokala aktörer (både myndigheter och idéburna organisationer).

 

I februari 2015 är sista svarsdag för remissen. Om svaren inte är eniga med panelen kommer den att samlas igen för att eventuellt korrigera rekommendationen

 

* DECIDE är en förkortning och står för "Developing and Evaluating Communication Strategies to Support Informed Decisions and Practice Based on Evidence". Det är en modell inom ramen för ett pågående EU-projekt http://www.decide-collaboration.eu/.



2. Riddargatan 1, en landstingsdriven unik mottagning för personer med alkoholproblem i Stockholm. 

Sven Wåhlin, Överläkare Specialist i allmänmedicin

Föreläsarbilder: Riddargatan 1 - Sven Wåhlin (1,74 MB)


Sven-Wåhlin


Alkoholberoende är oftast ett lindrigt eller måttligt svårt tillstånd med relativt god prognos. Tyvärr är alkoholproblematik så skambelagt, att få söker hjälp innan problemen blivit svåra och uppenbara. Vården måste motverka denna stigmatisering.


Att ha en struktur och klar linje i bemötande och handhavande av dessa patienter underlättar, och fler kan få vård i tidigare skede.


15-modellen är ett förslag på sådan systematiskt arbetssätt och bygger evidensbaserade metoder. Kan användas brett inom PV och FHV.


Här kan du se hela föreläsningen filmad:


Riddargatan 1 - Mobilisering mot droger from Region JH - Regional utveckling on Vimeo.




3. Psykisk hälsa och missbruk hos unga. Hur vi kan tillämpa erfarenheterna


Anders Tengström docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska institutet Stockholm.

Föreläsarbilder:  Spridningskonferens 2015 - Anders Tengström (428 KB)


Anders-Tengström


Det värsta du kan göra är att berätta för en ungdom som tar narkotika att det är olagligt och att du som förälder blir besviken. 


I dag vet vi att psykisk ohälsa och missbruk hänger tätt samman. Hur kan vi med dessa kunskaper förbättra vården och arbeta förebyggande. 



4. Vattenpipor och E - cigaretter vilka erfarenheter har vi i dag? 


Anna Nicolaisen, Tobakssamordnare Region Jämtland Härjedalen.

Föreläsarbilder:  Vattenpipa och e-cigaretter - Anna Nicolaisen (443 KB)


Anna-Nicolaisen


E-cigaretten marknadsförs idag som en metod att sluta eller minska konsumtionen samt för användning på platser där rökning är förbjuden. Ännu har vi dock ingen forskning som visar på att den verkligen hjälper rökare att bli rökfria eller hur den påverkar rökarens hälsa. E-cigaretten befaras också kunna fungera som en tillvänjning till cigarrettrökning hos ungdomar 

 

Trots att rök från vattenpipa innehåller skadliga ämnen och partiklar upplever många denna form av rökning som ofarlig. Det behövs därför ökad kunskap om vattenpiprökningens hälsoeffekter och ett brett tobaksförebyggande arbete för att begränsa bruket. 



5. Cannabis – vad händer i hjärnan? Och vad kan man göra åt detta

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning, koordinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels och drogberoende.


Fred-Nyberg


De senaste årens forskning visar hur cannabis påverkar hjärnan och därmed hur skadorna uppkommer. Nu förstår vi ganska bra vad cannabis gör, nästa steg blir hur cellerna kan räddas. 


Här kan du se hela föreläsningen filmad:

Cannabis - Vad händer i hjärnan? Och vad kan man gör åt detta? from Region JH - Regional utveckling on Vimeo.




6. "Trygg i Åre - arbetsgivare mot droger" 

Malin Bergqvist - Åre kommun och Niklas Edbjörk - näringslivet i Åre.

Föreläsarbilder:  Trygg i Åre Spridningskonferens 2015 (1,38 MB)


Malin-Bergqvist--Niklas-Edbjörk


Trygg i Åre är en samverkanssatsning mot droger och brott i Åre kommun med deltagare från kommunen, näringslivet, hälsocentraler och polis. Målet är att signalera och förstärka trygghet och kvalitet för invånare och besökare. Detta projekt finansieras av Folkhälsomyndigheten. 



7. "ANDT- från läroplan till undervisning". 

Lisbeth Hallgren, förste lärare & didaktikutvecklare, och Karl-Johan Rosén, rektor på Furulidskolan, Aneby kommun.

Föreläsarbilder:  ANDT från läroplan till undervisning (1,76 MB)


Lisbeth-Hallgren---Karl-Johan-Rosén


Skolan har ett uppdrag när det gäller undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Men när man går igenom de styrdokument som finns för skolan; skollagen, läroplanen med ämnes- och kursplaner ser vi att det som handlar om ANDT lyfts upp på väldigt få ställen. På de ställen som området tydligt beskrivs, handlar det om att förmedla kunskap och ge eleverna en förståelse om dess skadeverkningar.


Vi ställs inför ett komplext arbete och det är viktigt att vi i skolan inte begränsar vår undervisning till att förmedla faktakunskaper. Enligt forskning har ren faktakunskap ingen bidragande effekt som skyddsfaktor, men inte heller ett arbete som bara går ut på att jobba med elevernas attityder. 


Vi som jobbar med eleverna i skolan måste därför tillsammans arbeta med ANDT ur ett vidare perspektiv, där vi både förmedlar faktakunskap och jobbar med elevernas attityder och beteende. Här är nyckelordet samarbete, ett samarbete mellan lärare och olika ämnen, mellan lärare och elevhälsa samt ett samarbete mellan skola och föräldrar för att nå eleverna.


I den här föreläsningen görs inledningsvis en översikt kring hur ANDT lyfts upp i läroplanen för grundskolan. Därefter belyses några av de svårigheter och möjligheter lärare upplever kring arbetet med ANDT- frågor i utbildning och undervisning. 


Föreläsningen ger också en inblick i hur Furulidskolan i Aneby har organiserat sin verksamhet för att bl a frigöra tid för pedagogiska diskussioner, planering och hur man kan jobba för ett hållbart hälsoarbete med bla ANDT-frågor. 


I föreläsningen visas också exempel på hur man på en skola kan komma igång med ett förbättringsarbete kring ANDT samt hur man kan arbeta ämnesintegrerat med ANDT utifrån konkreta exempel.


Vår förhoppning är att denna föreläsning ska inspirera er till att starta förbättringsarbete inom skolan kring de övergripande kunskapsområdena, ex alkohol, narkotika, dopning och tobak.


8. Tobaksprevention lönar sig! 

Agneta Roberts och Agneta-Östlund-Rehnsberg, Härjedalens kommun.

Föreläsarbilder:  Strukturerat tobaksarbete i Härjedalen - Agneta Roberts (1,67 MB)


Agneta-Roberts--Agneta-Östlund-Rehnsberg


Ett strukturerat arbete med tobaksförebyggande insatser har givit ett positivt resultat på tobaksattityden hos våra ungdomar. Att även alkoholvanor bland våra unga gör samma neråtgående resultat gör att det fortsatta preventiva arbetet blir bara roligare och mer utvecklande och ett tecken på att vi jobbar med rätt  metoder.


Nyckelorden är: Kartläggning Prevention Utbildning Samverkan Långsiktighet.




9. ”Äldre, alkohol och äldreomsorg – nya utmaningar” 

Evy Gunnarsson, fil Dr och professor i socialt arbete på Stockholms universitet

Föreläsarbilder:  Äldre och Alkohol - Evy Gunnarsson (212 KB)


Evy-Gunnarsson


Äldre personer dricker idag öl och vin i större utsträckning än tidigare. Det har även skett en ökning av alkoholrelaterad död bland både kvinnor och män. Denna utveckling påverkar både missbruksvården och äldreomsorgen då allt fler äldre med alkoholproblem kommer att behöva vård och omsorg. 


Enligt Socialstyrelsen finns idag inte behandlingsprogram som riktar sig till äldre inom äldreomsorgen och personalen saknar utbildning för att möta äldre personer med alkoholproblematik. Samhället står inför stora utmaningar när befolkningen åldras och då även äldre med sociala problem. 

 


10. ”Nätdroger” - en akutmedicinsk utmaning 

Erik Lindeman, överläkare, Giftinformationscentralen, specialist i anestesi - och intensivvård, Stockholm.

Föreläsarbilder:  Nätdroger - Lindeman Erik (1,92 MB)


Erik-Lindeman


Utbudet och användningen av nya narkotikasubstanser har ökat dramatiskt i västvärlden och i Sverige under det senaste årtiondet. Substanserna är framställda för att till sina effekter efterlikna klassiska drogsubstanser, men har molekylstrukturer som inte omfattas av narkotikalagstiftningen och kan därför köpas och säljas utan risk för sanktioner. I Sverige sker försäljningen huvudsakligen över internet och drogerna benämns därför ofta ”nätdroger”.


För att förenkla för vårdgivare som stöter på patienter som blivit sjuka av att ta dessa droger kan konstateras att merparten av drogerna (80-85%) tillhör två större familjer


1) Amfetamin och ecstasyliknande substanser

2 Syntetiska cannabinoider – s.k. ”spice”


Där den första gruppen är centralstimulerande droger och den andra gruppen är droger som, liksom de aktiva substanserna i hasch och marijuana, verkar på cannabisreceptorer.


Nätdroger ur dessa huvudgrupper kan akut ge upphov till negativa reaktioner som är viktiga för vårdgivaren att känna igen och som kan grupperas i tre kategorier (”fenotyper”)


Förvirring i olika grad, där den mest extrema formen –”agiterat delirium”- utgör ett livshotande tillstånd där en utdragen och panisk fysisk aktivitet kan ge upphov till en överbelastning av kroppens organ som kan leda till döden. Nätdroger ur flera drogklasser –inklusive ”spice”- kan ge upphov till agiterat delirium, men amfetaminliknande nätdroger –i synnerhet MDPV- medför störst risk. Behandlingen utgörs av sedering på sjukhus.


Förhöjd kroppstemperatur och risk för värmeslag.
Ecstasy och flera nätdroger som försöker efterlikna ecstasys effekter kan ge upphov till ”serotonergt syndrom” vilket är ett livshotande tillstånd. Det är viktigt att inse att redan kroppstemperaturökningar till 39° kan vara livshotande i detta sammanhang och måste behandlas med aktiv avkylning och sedering på sjukhus.


Andningspåverkan.
Detta är den typ av drogpåverkan som medför störst risker. Andningsstillestånd som vid påverkan av morfinliknande substanser eller oförmåga att hålla andningsvägarna öppna eller skydda dem mot maginnehåll som vid allmän medvetslöshet kan leda till döden. Särskilt farliga droger med effekter på samma receptorer som morfin eller lugnande mediciner (s.k. bensodiazepiner) säljs nu som nätdroger. Även ”spice” verkar i vissa fall kunna ge upphov till medvetslöshet med livshotande andningspåverkan.


Såväl internationella som Svenska erfarenheter visar att den typiska nätdrogsanvändaren är ung (80% är under 25, 50% är under 20) och/eller har ett etablerat narkotikaberoende. Dosering och effekter av nätdrogerna är ofta helt okända och dessa redan utsatta grupper som använder nätdroger ägnar sig också ofta åt ett mycket omfattande blandmissbruk vilket dramatiskt ökar riskerna för negativa effekter. Dessutom löper nätdrogsanvändare alltid risk att drabbas av oförutsedda biverkningar av någon av de farmakologiskt avancerade och ofta mycket potenta molekyler de prövar på sina egna kroppar.

 

Referat och foto: Pelle Höglund