Sök


 

Våldsbejakande extremism

– ”Våldsbejakande extremism, det rör väl inte mig? Sådant har vi inte här!”

Men det är en sluttande backe, en glidande skala, där förändring sker sakta över tid och där det är lätt att våld normaliseras. Det finns många debattörer, politiker, och journalister som inte längre vågar stå upp för vad de tycker av rädsla för att utsättas för hat och repressalier. Det finns kvinnor som inte vågar klä sig som de skulle vilja på grund av hot om våld.


Det här gör att demokratin i Sverige är lite skadad." 


Mona Sahlin

 

Våldsbejakande extremism är när man använder eller uppmuntrar våld eller andra olovliga medel för att främja politiska eller religiösa mål. När det sker har det gått för långt och då ska vi säga stopp! Vi ser just nu tre rörelser som hotar demokratin.


Det är:


* Högerextrema, vitmaktrörelse, nazister

* De autonoma, framför allt AFA (Antifascistisk aktion)

* Våldsbejakande jihadister, framför allt IS


våldsbejakande-grupper


De högerextrema/nazisterna är framförallt organiserade i Svenska motståndsrörelsen. De är oerhört aggressiva och våldsbejakande. Under de senaste 30 åren har de mördat 20-30 svenskar. Politiska mord som skett för att människor har haft ”fel” hudfärg, åsikt eller sexuell läggning. De organiserade nazisterna har inte vuxit i antal men de har blivit mer aktiva och våldsamma. De sprider skräck och hotar demokratin, inte minst i sociala medier där de är oerhört aktiva.


Vitmaktrörelsen rekryterar på skolor där de gör omfattande kartläggning av vilka unga killar som kan tänkas nappa på deras budskap. När de valt ut en skola sätts det upp klistermärken med sina symboler på. Så var extra uppmärksamma när de här symbolerna dyker upp:


Nazistsymboler 

 

De autonoma AFA kanske inte alla ser som ett hot mot demokratin. Men de har som mål att ”Bekämpa fascismen ideologiskt och fysiskt”. Med fysiskt menas våld och därmed godkänner de våld som politisk metod. Det kan påpekas att i deras ögon är poliser fascismens beskyddare och då är det legitimt att använda våld även mot dem.

 

De våldsbejakande Jihadisterna är oerhört aktiva och skickliga på att använda sociala medier för att propagera och värva sympatisörer.

Ett exempel är terroristledaren Anwar al Awlaki som dog för 5-6 år sedan, men som lever vidare via appar och webbsidor där hans tal och ideologi lever vidare och sprids flitigt via filmer och text.

 

17-åriga Bilal från Alby, är ett typexempel på hur det kan gå till.

Bilal bodde trångt med en massa syskon och släktingar, hade inget eget rum, utan sov på en madrass på golvet. Han var inte speciellt religiös, men däremot strulig. Han kom hem sent på nätterna, skolkade från skolan och umgicks med dåliga kamrater. 


Föräldrarna var oroliga. Plötsligt vände det, han började sköta sig, tränade sin fysik och blev mer religiös, vilket gjorde att föräldrarna blev nöjda. En dag försvinner han och efter en tid får föräldrarna ett meddelande om att deras son ”dött som martyr” i Syrien. Hur kunde alla vuxna missa vad som hände med honom? Och vad gör man om man anar vad som är på gång?

 

Hur många kan vi få att avstå från att resa på grund av bra förebyggande insatser?

Det förebyggande arbetet är ovärderligt men svårt att räkna in resultatet av rent siffermässigt.


Alla som kommer i kontakt med ungdomar behöver lära sig att se tecken och våga ta dialog mot våld. Även de religiösa församlingarna, moskéerna behöver ta mer plats i den offentliga debatten. Många som reser tror att deras religion kräver det av dem. Det är en felaktig och grovt förvanskad uppfattning som behöver bemötas av goda religiösa krafter.


020-100 200 är numret till Röda Korset nationell stödtelefon för att bekämpa våldsbejakande extremism. Linjen är öppen varje vardag mellan klockan 9-15 och är tillgänglig för flera olika språk.






Lägesbeskrivning


Peder Hyllengren från Försvarshögskolan, berättar att krigsresenärer inte är något nytt fenomen, men i den här omfattningen har det aldrig tidigare varit. Sverige har näst flest jihadister per capita i Europa. Fler svenska medborgare har anslutit sig till IS än som tog värvning för Waffen SS under andra världskriget. 300 personer har rest från Sverige, 44 av dem har dött och 115 har kommit åter.


Nu har det blivit svårare att återvända, i princip godkänner inte IS att man återvänder.

 

De flesta terrorattentaten i Europa görs av sympatisörer till IS och Al Qaida, inte av återvändare. Tio attentatsförsök har gjorts av återvändare, nio av dem har avvärjts innan de skulle genomföras.

 

Vilka är det som åker i väg för att strida?

En generaliserande beskrivning; Unga män i 20-30 års ålder med muslimsk bakgrund, ofta från storstädernas förorter, små grupper av vänner som påverkar varandra, flera är kriminella och har det struligt här hemma, låg inkomst, de allra flesta är uppväxta i Sverige och är svenska medborgare. Alla är dock inte ”losers” ca 20 % har studerat vid universitet.

 

Varför åker de?

* Religiösa/ideologiska skäl, de anser att muslimer och islam är under attack.

* Vill försvara sina muslimska bröder och systrar.

* Det är en plikt, man vill bli martyr.

* Vill vara med och upprätta den islamiska staten.

 

Några åker för att få spänning och äventyr, andra för att det är familjens väg (föräldrar som är/har varit aktiva). Några är grubblare som söker mening med livet och några är kontaktsökare som vill ha kamratskap och identitet.

 

Trettiofem svenska kvinnor i åldern 18-22 har åkt ned. De åker ner för att vara moraliskt och logistiskt stöd till de manliga krigarna. Många gör det också för att gifta sig. De har mycket svårt att återvända.

 

Det finns en Jihad-cool kultur som späds på med bilder och filmer på nätet. Spännande och mer lockande än Al Quaida, som upplevs som gammaldags och mossigt.


IS-glorifieringIS är mer än en stridande grupp, du får ett helt paket, där respekt, cool image och inte minst sex ingår. Via appar kan du få direktkontakt med dem som är nere och strider, detta är en ny form av marknadsföring. Det finns ett oroande stort stöd bland unga i vissa områden. Det leks IS-krigare bland barn på svenska förortsgårdar.

 

Radikaliseringen som gör att man kan tänka sig att åka för att strida är en samverkan mellan; upplevda kränkningar/orättvisor/utanförskap àideologi à socialt sammanhang med kamrater. Utanförskap och segregering gör att man blir mer mottaglig men ideologin och kamratpåverkan krävs för att man ska ta steget.

 

Resan finansieras ofta med ett flertal banklån, framförallt sms-lån som är mycket lätta att få.

Några använder sina studiemedel från CSN. Andra hyr en bil som tas med och blir en uppskattad gåva till IS och ger givaren en högre position och status i IS-gruppen. Ekonomiska brott är också vanliga som finansieringsmetod.

 

En IS-krigares dag innehåller utöver stridsträning mycket bön och tolkning av islamiska texter, ibland mer än 8 timmar per dag. Religiös aktivitet är väldigt central. Detta talar för att en central uppgift i vårt förebyggande arbete borde vara religiösa diskussioner via goda muslimska förebilder som kan rätta till den förvrängda och sekteristiska bild av Islam som IS står för.




Vad kan vi göra här hos oss? 

Det kommer inte att tas fram någon nationell ”modell” för hur man ska arbeta med frågan, I stället får vi bygga vidare på de strukturer vi redan har och förstärka dem. 

 

våldsaxel

Figur: radikaliseringsprocessen - vägen till "tipping point"

 

Vägen fram till den vändpunkt där man väljer våld är lång. Det är många samhällsaktörer såväl som civilpersoner som träffar en ungdom under åren. De allra flesta svenskar som ansluter till IS har vuxit upp i Sverige, gått på svenskt dagis, i svensk skola osv.


Nyckeln heter engagemang och samverkan. Våga se saker och ta diskussion.

Om en BVC-sjuksköterska får frågan ”vilka vaccinationer behöver man i Syrien” ska hon reagera och börja ställa frågor. 


Om Fritidspersonalen märker att det pratas mycket om IS – eller leks IS-krig på gården, diskutera och ställ frågor. 


Om en kamrat börjar lägga konstiga länkar och IS-symboler på Facebook – reagera. 


Försök få goda religiösa förebilder att ställa upp och ta diskussioner med de som är i riskzonen. 


Informera föräldrar om den nationella telefonstödet som kommer att startas inom en månad.


När det har gått för långt – använd lagstiftning till hjälp. LVU (Lag om Vård av Unga) kan tillämpas på de under 18 år som tänker resa iväg. 


Första juni 2016 kommer det att bli straffbart att resa utomlands för att ansluta sig till terrorgrupper.


Läs mer på den nationella samordnarens hemsida >>