Sök


 

Referat från Spridningskonferens 2018

Östersund 2018-02-01


Inledning

Robert Uitto, ledningsgruppen för Mobilisering mot droger

Tack till er alla som är här och alla som arbetar ute i kommunerna på alla fronter med de här frågorna. Det här är vår 12:e Spridningskonferens. Det är en imponerande bredd länet visar upp i mobiliseringsarbetet. 


Varje år förnyar vi vår programförklaring för det kommande året och anpassar oss till hur verkligheten förändras. I år har vi breddat oss lagt till "Ökad trygghet" i vår målformulering och givit kommunerna en tydligare ledningsroll i vårt arbete. Alla kommuner oavsett politisk majoritet står enade bakom vårt arbete. Kommunernas arbete är centralt, eftersom de är närmast folks vardag.


Vi måste bli fler som tar ansvar och som vågar säga ifrån och lägga sig i. Fler "Ove" behövs (han hade ju ett varmt hjärta). Att få med folkrörelserna är jätteviktigt. 

Ett exempel är trygga och nyktra transporter som vi jobbar för tillsammans med IFK Östersunds ungdomsverksamhet. Ett annat är den kontraktsskrivning vi gör i samarbete med ÖFK och Jämtland basket, där 12-17 åringar får ett årskort om de avhåller sig från alkohol, droger och tobak.

 


Folkrörelser mot droger presenterar sig genom Joakim Sandström (Verksamhetsutvecklare på Tingshuset)

Vi är ett nätverk av ideella riksorganisationer som bland annat arbetar för ett tryggt och attraktivt län. Ett gemensamt arbete med tobak, alkohol och narkotika i centrum. vi bildades för ca ett år sedan och består i dag 14 stycken anslutna förningar, Vi anordnar konferenser och föreläsningar och samarbetar med Mobiliseringen mot droger. På mobilisering.nu har vi en egen flik där ni kan komma i kontakt med oss och läsa mer om vad vi gör.

 


Magnus-Bardosen-ICA


ICA- supermarket, Magnus-Bardosen

Kul att få vara här och en del av det här viktiga arbetet ni gör. Barn och ungdomar är våra framtida kunder, därför ger vi mycket stöd till idrottsföreningar. Vi på ICA är ju postutlämnare och därmed en oönskad länk i den droghandel som förkommer via nätet. Varje månad kommer polisen till våra butiker på grund av detta. Det är inte roligt och vi försöker tillsammans att rå på problemet. Stölder och snatteri är ett problem i våra butiker och det har klara kopplingar till missbruk. Därför ser vi en självklar roll för oss i mobiliseringen.




Ulla-Romild Folkhälsomyndigheten


Spelberoende och hälsa.

Ulla Romild, utredare Folkhälsomyndigheten

Föreläsarbilder:  Förebygg spelproblem (2,41 MB)


Problem med spel om pengar drabbar individer, familjer och samhälle. Ungefär 2% av befolkningen (450 000 personer) har spelproblem. Det påverkar både hälsan, ekonomin och det sociala livet. Men det går att förebygga och är i och med det en klar folkhälsofråga.

 

Många går ut och in i spelmissbruk under olika faser av livet och konsekvenserna av missbruket kan hänga kvar under lång tid, framförallt de ekonomiska. Dessutom drabbas anhöriga vilket gör att betydligt fler än 2% av befolkningen indirekt är drabbade av spelproblem.

 

Det finns en klar social koppling till att få problem av sitt spelande. Jämför man andelen unga killar (18 åringar) som spelar mellan tex. Östermalm och Spånga - Tensta så är den ungefär lika hög. Men de som de som får problem av sitt spelande så är andelen tre gånger fler i Spånga - Tensta.

 

Från och med januari 2018 har kommuner och landsting/regioner fått större ansvar för området då spelproblem har lagts in i socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen på samma sätt som alkohol och droger. Ansvaret likställs med det som gäller vid anat missbruk. Samma handläggningsregler.

 

Socialnämnden ska:


  • arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar (3 kap. 7 § SoL).
  • aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga (5 kap. 1 § 5 SoL)
  • bistå med stöd- och behandlingsinsatser

 

  • Hälso- och sjukvårdens ansvar är detsamma som tidigare – behandla spelberoende (som vid andra psykiatriska tillstånd).
  • Nytt: Särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd vid vuxens spelmissbruk (5 kap. 7 § HSL).

 

Landsting (region) och kommuner ska samarbeta för att förebygga spelprobblem.

 

Barn och unga (upp till 18 år) har rätt till en spelfri miljö. Ett barn i varje skolklass (1/25) lever med någon som har spelproblem. Det leder till liknande konsekvenser som annat missbruk, Tex. att spelandet tar fokus och intresse från barnen. Ökade ekonomiska problem, konflikter i familjen och även våld.

 

Bland 16-17 åringar är det 1/4 pojkar och 1/5 flickor som spelar om pengar (minst en gång per år). När barnen fyller arton ökar spelandet drastiskt, framförallt bland pojkar. Om vi kan höja debutåldern så skjuter vi upp riskerna. Spelproblem hos unga leder till problem med  skolresultat, relationer, hälsa och ekonomi.

 

Riskfaktorer hos unga:


  • tidigare spelproblem
  • låga skolresultat
  • impulsivitet
  • alkoholkonsumtion
  • användning av droger
  • depression
  • erfarenhet av våld

 

Lokalt förebyggande arbete är väldigt viktigt. Det behöver skapas spelfria zoner och stödjande miljöer. Här är samarbete med ideella organisationer en nyckelfaktor. Ta med frågan om spelberoende i alla era insatser. Ni som möter klienter/patienter ta upp frågan om spelberoende precis som ni tar upp andra frågor.

 

Det finns klara samband mellan psykisk ohälsa, riskbruk av alkohol och spelberoende. Tydligast exemplet är bland män som både har psykisk ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion, här är andelen som har spelproblem 14%. Hos män som inte har psykisk ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion är andelen som har spelproblem 1%.

 

En resurs i det förebyggande arbete mot spel är Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd spelprevention.se



Leena Haraké


”Farmor på fyllan” – framtidens utmaning för det hälsofrämjande arbetet. 

Leena Haraké, kanslichef, KSAN/Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor.

Föreläsarbilder:  Farmor på fyllan (3,12 MB)


Nationella och internationella forskningsrapporter har visat en ökad alkoholrelaterad dödlighet bland äldre kvinnor. Det har även skett en ökning av äldre kvinnors konsumtion av lugnande medel och sömnmedel. Samtidigt saknas kunskap om äldre kvinnors bruk och blandning av alkohol och läkemedel. Dagens missbruksvård har inte räknat med farmor som patient. Vem hjälper farmor på fyllan? 

 

Övergripande bild - målsättningen med ANDT strategin - antalet som missbrukar ska minskas.


Samarbete krävs, olika kunskaper behövs. Lägg ihop det bästa ni har och centrera det på klienten istället för att klienten/patient själv ska irra runt och leta.


Vård och behandlingsinsatser ska vara av god kvalitet. Vad är det? Vad förväntar sig farmor av den som bemöter henne?  - I första hand att "träffa en hygglig människa"


Varför gör ni ingenting åt att en massa gamla damer har missbruksproblem? Barbro Westerholm väckte frågan 2002 och då var det inte politiskt korrekt att satsa på äldre för då skulle vi satsa våra resurser på ungdomar - framtiden. 


Det är 1,7 miljoner kvinnor över 55 år i befolkningen. Av dem bor ca 23 000 i Jämtlands län. När man fyllt 65 är det få som tar problemen på allvar ingen vill ta ansvar. Det behövs mera forskning. 


Man vet ganska lite även om det normala åldrandet speciellt när  det gäller kvinnor. Tex. när man är 85 har man bara halv leverkapacitet. Vi vet inte så mycket endast 23% av svenskarna visste att alkohol var cancerframkallande (2009). En normal åttioåring har mer än tio recept på farmaka av olika slag. Hur går de ihop med alkohol? Nästan en miljon kvinnor konsumerar beroendeframkallande läkemedel. I stort sätt all forskning på medlen är gjorda på män.


Många symtom på missbruk tolkas felaktigt som demens eller åldersförändringar.

Ett glas till en gammal människa i kombination med vissa läkemedel kan ge effekten av 16 glas


 

Lars Åke Björklund, Medicinskansvarig för LARO - programmet i Gävle.


LARO - Läkemedels Assisterad Rehabilitering vid Opioidberoende.

Lars Åke Björklund, Medicinsk ansvarig för LARO - programmet i Gävle.


Det råder väldigt delade meningar om LARO är bra eller dåligt, Socialstyrelsen tycker det är bra, men många anser att det är fel -  "man ska inte skriva ut missbrukspreparat till missbrukare". "Metadon dödar fler än heroin". "Det är slöseri med resurser", så brukar argumenten låta. Målet är att klienterna ska kunna få ett drogfritt liv och höjd livskvalitet.

 

Vi har 80 patienter  (varav 12 kvinnor) är med i vårt program. Hälften jobbar heltid och sköter sig. Innan programstarten arbetade i stort sett ingen. En fjärdedel har rätt mycket psykiska problem, dem vill ingen ha att göra med varken psykiatrin eller andra missbrukare. 


Den sista fjärdedelen är de som det är störts problem med, ibland sköter de sig i bland inte. Men för många går det väldigt bra. Vi har till exempel 5 st. kvinnor med barn som sköter sig perfekt och har vårdnaden om sina barn. De flesta är väldigt "vanliga" och lever som vanligt folk.

  

En sak som är slående är att i stort sett samtliga började röka i väldigt ung ålder.

Opioidmissbruket leder till kemiska förändringar i hjärnan som ger oro och sug och är mycket svåra att stå emot. Men LARO-behandling ger resultat, den är effektiv. Vi har endast ett dödsfall på 10 år bland de som är med i programmet och då pratar vi om tunga missbrukare. Och vilken annan psykiatrisk behandling får hälften av patienterna i arbete?

 

Ett problem är att preparaten blir kända och attityden bland andra missbrukare påverkas så att man tycker att det inte är vara så farligt att använda dem, "det går ju bra för de som är i programmet". "Kan de verkligen vara så farliga när sjukvården delar ut dem?" All legalisering, av droger (även cannabis) påverkar attityderna så att fler tycker att det kan man testa. Tittar vi på rökning så har vi lyckats förändra attityderna åt andra hållet.

 

De formella kraven För att komma med i ett LARO-program är att man ska ha bedömts av en läkare och ha ett opioidberoende sedan minst ett år. Och det ska göras en helhetsbedömning av hälsa och social situation. Man ska också göra upp en plan där behandlingsåtgärder skrivs in. Vi tyckte att det är en lite väl vid beskrivning och att det är för många som ryms i den gruppen. Även ganska lindriga narkomaner. 


Vi tycker att de som kommer med ska ha gjort ordentliga försök att ta itu med sitt drogberoende och helst också klarat att vara drogfria under en period vid dessa försök. Så vi har blivit mer strikta på vilka vi tar in. Man måste bedömas klara en poliklinisk behandling där man själ tar ansvar. Man måste ställa upp på socialtjänstens och planering. Samarbete krävs, med polis, med socialtjänst och med primärvårdsläkare.

 

LARO är ingen lösning på drogproblemet. Men det är en effektiv livboj för de som hamnat i tungt missbruk och inte klarar annan behandling.




Erik Fredriksson, Enhetschef NEXUS


NEXUS Östersunds kommun.

Erik Fredriksson, Enhetschef NEXUS och Uppsökande teamet Östersunds kommun.

Föreläsarbilder: Nexus.pdf 


Östersunds kommun erbjuder genom Team Nexus kvalificerade behandlingsinsatser enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Det är psykosocial behandling med inriktning missbruks- eller beroendeproblematik (alkohol, narkotika samt spel om pengar). Vi är åtta medarbetare, socionomer och behandlingspedagoger.

 

De flesta kommer till oss efter beslut från socialsekreterare efter utredning, då får vi ett uppdrag med bakgrund och målsättning med behandlingen. Vi har även några som kommer till oss via sina arbetsgivare, då går arbetsgivaren in och köper en behandlingsinsats direkt av oss. Även andra kommuner kan köpa behandling på samma sätt. Anhöriga till missbrukare kommer också direkt till oss utan att gå via socialsekreterare.

 

Vi utgår från CRA - Community Reinforcement Approach (enkelt översatt "Social återanpassning"). Grunden i CRA är inlärningspsykologi och KBT som utgår från att missbruk/beroende är ett inlärt beteende och att man kan lära in nytt beteende som innebär drogfrihet. 


MI - Motiverande Samtal är utgångspunkt i våra  behandlingssamtal. Enskild behandling består av 16 – 20 sessioner som pågår under ett år. I början träffas vi 2 gånger i veckan och mot slutet var tredje månad. Ca 50 % av de som går igenom CRA-behandling lyckas med att nå de uppsatta målen

 

De viktigaste komponenterna i CRA är:


  • Motivera till behandling
  • Funktionellanalys av droganvändning samt prosocialt beteende för att kartlägga förstärkare.
  • Nykterhetsprövning  (överenskommelse med behandlaren)
  • Målformulering för behandlingen (tillfredsskala – skatting)
  • Färdighetsträning (t. ex. problemlösning, jobbfärdigheter)
  • Aktivering i prosociala aktiviteter (sånt som skapar mervärde)
  • Återfallsprevention
  • Relationsrådgivning/relationsfärdigheter (tex parsamtal)
  • Antabus
  • Vid behov t. ex: Beteendeexpriment, exponeringsövningar, SORK, kedjeanalys, telefonsupport, rollspel, mindfulenessövningar

 

Exempel på funktionsanalys. Utifrån en händelse tex. drack eller tog drog, analyserar man:

Tankar och känslor - Handling - Positiva konsekvenser - Negativa konsekvenser.

 

Exempel problemlösning. Vad är problemet? - möjliga lösningar? - För och nackdelar med lösningarna? - Välj den bästa - Planera i detalj hur och vad du ska göra - Utvärdera resultatet.

 

Som ett tillägg för de som har vanlig CRA startar vi nu i februari "Förstärkt CRA". En gruppbehandling för de som har behov av utökat stöd mer struktur på sin vardag. Det kommer att pågå 9.30-15 00 4 dagar i veckan. I första omgången har vi 10 deltagare.

 

Där kommer vi jobba med:

  • - Jobbklubb, arbetsförberedande, m.m. (skriva CV, arbetsinterjuver. uppförande etc.)
  •  - Sorgebearbetning av förluster, relationer m.m. (vänner, familj, drogen)
  •  - Sociala färdigheter. (Kommunikationsträning)
  •  - Friskvård och kost. (Viktiga byggstenar för att lyckas)
  •  - Lugn själ, stresshantering och mental träning.

 

ACRA. Riktas till ungdomar med ”lindrigare missbruk”.

I stort samma som CRA men under kortare tid och där föräldrarna involveras.

 

Återfallsprevention är en behandling/kurs med syftet att bättre kunna hantera återfall och att inte behöva återfalla i problembeteende. Den grundas på KBT och består av åtta träffar i grupp om c:a två timmar vardera en gång per vecka. Man lär sig saker som att hantera sug, problem och oönskade tankar. Formulera positiva målbilder, att tacka nej och att hantera krissituationer.

 

Spelbehandling för personer som spelar om pengar på ett beroendemässigt sätt har vi erbjudit ända sedan 2010.. Bedrivs i grupp, grundad på KBT, tyvärr har vi ett begränsat forskningsunderlag att luta oss mot. Upplägget är ungefär det samma som i återfallspreventionskursen. En sak som skiljer är vi jobbar med  Tankefällor - en falsk tro på att man kan "lära sig spelet" och bli en vinnare. Ekonomi och budget är också en viktig punkt.

 

Anhörigstöd bedrivs gruppvis vid sex tillfällen om två timmar vardera och är CRAFT-inspirerat.  CRAFT = Community Reinforcement And Family Traning .

Utöver att stärka den anhörige själv lär vi ut tekniker att motivera sin närstående att söka hjälp. 




Cornelis Uittenbogaard  Stadsplanerare Stiftelsen Tryggare Sverige


Nya Tankar och Nya idéer för att öka Tryggheten.

Cornelis Uittenbogaard, Stadsplanerare, Stiftelsen Tryggare Sverige

Föreläsarbilder:  Tryggare Sverige (791 KB)


Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO (non governmental organization) som inte tar några statliga eller kommunala bidrag samt drivs utan bakomliggande vinstintresse. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar både inom offentlig och privat sektor.

 

Vi har tre huvudkrav:


  • BROTTEN: att samtliga brott som kommer till myndigheternas kännedom blir föremål för utredning till lägsta godtagbara standard  (i dag utreds en bråkdel)
  • SKOLAN: att det råder nolltolerans mot hot och våld i våra skolor (mobbning tex)
  • KOMMUNEN: att kommunerna måste kunna hjälpa, stödja och ytterst skydda de som drabbas brott

 

Vad gör vi?


Vi forskar, tar fram rapporter och försöker att praktiskt tillämpa det vi kommer fram till. Vi föreläser, håller utbildningar, gör studieresor - lär av goda exempel i andra länder, deltar i nätverk. Vi gör trygghets -mätningar, -vandringar -analyser och -certifieringar på konsultbasis.

Just nu jobbar vi med projekt i boende, kollektivtrafiken, skolan, kommersiella lokaler, offentliga platser och på nybyggen under byggtiden.

 

Vad menar vi med trygghet?


  • Säkerheten är individens faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar
  • Trygghet är individens upplevelse av säkerheten/risken

 

Först när något är säkert kan arbetet med ökad trygghet påbörjas. Trygghet är en grund för att vi ska kunna utvecklas. Nivå två i Maslows behovstrappa, saknas trygghet kan man inte förverkliga de högre nivåerna.

Trygghet beror således bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar vilket bygger på fyra faktorer:

  • Känslan av kontroll
  • Tillit till samhället och andra människor
  • Anhörigas och andras säkerhet
  • Tron på den egna förmågan att förhindra samt förmågan hantera eventuella konsekvenser av att utsättas för brott eller ordningsstörningar

 

Trenden i Sverige just nu är en trygghetspolarisering som till stor del följer boendesegregationen, i problemområdena minska tryggheten, i de välbärgade områdena ökar tryggheten. Trots att det är mest män som utsätts för brott enligt statistiken så är kvinnor de som känner sig mest otrygga. Bland kvinnor är det 15% som avstår från att gå ut kvällar/nätter och i ”utsatta områden” hela 50%.

 

Lösningar


  • Utgå från kunskapen om brottslighetens kostnader. Det finns enorma belopp att spara genom ett utvecklat lokalt brottsförebyggande arbete.
  • Klara ut vilken förmåga som krävs - Resurser, utbildning, kompetens, organisation
  • Arbeta med situationella lösningar - Minska lönsamheten, Öka risken, Försvåra utförandet. (Detta är undervärderat i Sverige men det har givit 60-90 procentiga minskningar av brottsligheten i andra länder)

 

Exempel på  framgångsrika koncept


Feministisk stadsplanering som tar särskild mer hänsyn till kvinnor än män i utformning av platser. 


Business Improvement Districts (BID) - samla lokala aktörer för att utveckla och förvalta ett geografiskt avgränsat område. I New York har BID-tanken hjälpt till att få ner kriminaliteten med 80% på 10 år!




Sofie Ahlholm, folkhälsosamordnare Norrtälje kommun

 

Trygg i Norrtälje kommun.

Sofie Ahlholm, folkhälsostrateg, Norrtälje kommun

Föreläsarbilder:  Trygg i Norrtälje kommun (1,30 MB)


Förutsättningen för ett bra förebyggande arbete är att hela kommunen är med och arbetar mot samma mål men utifrån sina olika roller. Norrtälje kommun har för andra gången vunnit utmärkelsen Årets förebyggande kommun. Priset delas ut av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) till kommunen för långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete.

 

Kommunen har 60 000 invånare (dubbelt så många på sommaren).

Trygg i Norrtälje kommun (TiNK) är en avdelning på kommunstyrelsekontoret som leder, samordnar och utvecklar trygghetsarbetet mellan Norrtälje kommun, kommunalförbundet, Polisen, näringslivet, föreningar och andra myndigheter. Stationerade vid busstationen i Norrtälje. Samarbetar mycket med polisen.


Sammanfattningsvis kan man säga att det vi håller på med är en social investering och ett socialt hållbarhetsarbete. Målet är att vi ska vara Sveriges tryggaste kommun.

Vi har en Trygghetspolicy med 4 strategiska utvecklingsområden.

 

1 Folkhälsa - Fokusområden: Delaktighet och inflytande i samhället. Föräldrastöd. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hälsa i arbetslivet. Barn och ungas uppväxtvillkor. Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel. Psykisk hälsa

 

2 Integration-etablering - Fokusområden: Arbete och boende. Utbildning och språk

Attityder. Samverkan, socialt deltagande och inflytande. Mötesplatser.

 

3 Våld i nära relationer - Fokusområden: Förebyggande arbete mot våld. Upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta vuxna och barn. Insatser riktade till våldsutövare.

Kunskap och metodutveckling. Samverka inom och mellan berörda myndigheter och civilsamhället.

 

4 Brottsförebyggande - Fokusområden: Organiserad brottslighet. Våldsbejakande extremism. Trygg skolmiljö. Brott och ordningsstörningar. Trygghet i boende.

 

Vår resa


2008- 2009 Insikter och start >> 2010 – 2015 Utveckling >> 2016 >> Etablering

Etableringen präglades av att skapa väl fungerande samverkansplattformar. Lokala områdesgrupper med 3-6 skolor med, där finns Lärare, skolkuratorer, ungdomsmottagning, fältassistenter och poliser. Tillsammans gör vi gemensamma lägesbilder var 6:e vecka och utifrån bilderna väljer vi olika åtgärder utifrån områdets behov.

 

Utvecklad metod och process kopplad till plattformarna, Ha stor bredd i antalet insatser och aktiviteter.

 

 Tydlig organisation med mandat 


  • Kommunövergripande placering
  • Förankrad roll i kommunledningen
  • Chef med mandat och
    tydlig roll
  • Samlat team
  • Passion och struktur
  • Proaktiva
  • Kommunikation och relationer

 

Några exempel 


Trygga skolavslutningar. Skolavslutningen 2008 hade vi 70 anmälda brott, det var kaos och fylleslag. I dag har vi noll anmälda brott på skolavslutningarna tack vara att vi organiserat positiva aktiviteter för både föräldrar och ungdomar under avslutningskvällen.

 

"En sommar för alla" - kolloverksamhet för 1500 barn i kommunen.

 

Rökning på fritidsgårdarna har i princip försvunnit helt i dag, för 6-7 år sedan var det ca 75% som rökte.

 

Framgångsfaktorer

  • Drivkraft och samarbete
  • Tydlig ledning, organisation med mandat
  • Fasta plattformar för samverkan
  • Gemensamma och övergripande mål
       


Lasse Landin, kanslichef Östersund Fotbollsklubb

”Team 12–17”. Att senarelägga bl.a. alkoholdebuten för ungdomar mellan 12-17 år i samarbete med Östersunds fotbollsklubb. Lasse Landin, kanslichef Östersund Fotbollsklubb.


Lasse Landin, kanslichef Östersund Fotbollsklubb.

Föreläsarbilder:  Socialt ansvarstagande och elitfotboll (3,60 MB)


Vi gjorde som alla andra lag, satte ett högt mål, vi ville bli bland de bästa lagen i Sverige, men vi visste inte hur vi skulle ta oss dit. 2010 köpte vi några engelska spelare och satsade på att vinna division 1 (den tredje högsta serien i Sverige), men istället kom vi sist och flyttades ner till division 2. Hela förningen skakade och nästan hela styrelsen avgick.

 

Då satte vi oss ner och funderade på vad vi egentligen vill med förningen. Vi kom fram till att vi skulle bli bäst i Sverige och att vi också skulle ut och spela på Europanivå. De flesta skakade på huvudet och tyckte att vi var idioter. Vi tittade på Jämtland folkmängd och konstaterande att från den här lilla befolkningen är det omöjligt att få till ett allsvenskt fotbollslag. 


Vi tog avstamp i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna där det slås fast att alla människor är lika mycket värda. Vi skulle leta upp och bjuda in fotbollsspelare från hela världen och låta dem utvecklas tillsammans med oss. Vi insåg värdet av att samla många människor från olika kulturer med olika erfarenheter och bakgrund. 


Vi bannlyste också egenskapen att skylla på andra när något inte går bra. I stället skulle var och en fokusera på att förbättra sig själv, tro på sig själv och ta eget ansvar. Vi lyfte också fram ordet "Eljest", vi måste våga vara annorlunda och stå för det.

 

En fotbollsspelare kanske tillbringar två timmar om dagen på fotbollsplanen. Vi måste se holistiskt på våra spelare. Och ge dem innehåll i livet utanför planen också. Vi ville bygga en värdegrund där vi ska vara bra förebilder och där vi ställer oss på de svagas sida. Vi kom på att vi skulle använda kultur för att utvecklas som människor


2012 startade det här arbetet. Vi tog hit författare, dansare, och konstnärer och lyssnade på dem. Det var intressant och kul men det gav inte så mycket. Då bestämde vi måste skapa kultur själva för att utvecklas. Vi skulle spela teater! Folk skakade på huvudet och vi fick mycket kritik. Vi stod på oss och vi krävde att alla i klubben skulle vara med.

 

Vi växte enormt som människor av att tvingas göra något helt nytt och lite läskigt. Nästa steg blev att skriva en bok. Flera av spelarna hade knappt läst en bok innan. Vi var 45 personer som skrev varsitt kapitel. Det gjorde att vi lärde känna varandra på djupet, inte bara som fotbollsspelare. Vi blev mer kreativa och därmed bättre fotbollsspelare. Vi gjorde en dansföreställning, det blev en träning och en utmaning för vår mansroll och det var nyttigt.

Samma år som vi gick upp i allsvenskan gjorde vi succé för utsålda hus mer vår dansföreställning.

 

En idrottsförning får ta ställning och vi vill göra det, vi tycker att det är viktigt. Vi vill stå för humanism och medmänsklighet. Vi brukar hjälpa de asylsökande i Grytan. Vi ska starta ett division 6 lag med nyanlända flyktingar. Vi tycker att HBTQ-frågor är viktiga. Våra värderingar sprids och vår supporterklubb sticker ut i fotbollsvärlden med att älska istället för att hata.

 

Det är barn och ungdom som bygger framtiden. Därför har vi har  tillsammans med mobiliseringen skapat team 12-17. Det innebär att ungdomar mellan12-17 år får ett årskort till våra matcher om de avhåller sig från alkohol, droger och tobak. Varje år vi kan skjuta upp alkoholdebuten så minskar vi risken för att ungdomarna ska hamna i missbruk. Det tjänar alla på. 


När vi startade projektet hade vi avsatt 150 platser, efter ett dygn var det fler än 240 anmälda. Om någon bryter mot kontraktet träffar vi ungdomen och pratar igenom vad som hänt. Om det upprepas blir man av med sitt årskort. Det har hänt i ett fall.




Referat: Pelle Höglund


Utvärdering

Hjälp oss att bli bättre!




1.Inom vilket område arbetar du?
    
  
  
  
  
  
  
  

2.Har Konferensen motsvarat dina förväntningar?
    
  
  

Kommentarer:

3.På en skala 1-10 där 10 står för toppenbetyg, vilket betyg ger du konferensen?
    
                    

Kommentarer:

4.Har du nytta av konferensen i ditt arbete?
    
  
  

5.Vilka ämnen vill du att vi tar upp på nästa spridningskonferens?
    

6.Övriga synpunkter: