Sök


 

Referat från Spridningskonferens 2019

ledningsgruppen

Inledning av ledningsgruppen för Mobilisering mot droger

För fjortonde året i rad bjuder Ledningsgruppen för Mobilisering mot droger tillsammans med Folkrörelsen mot droger i Jämtlands län in till den årliga spridningskonferensen. Vi blir fler och fler för varje år. Årets konferens har samlat ca. 400 deltagare!

 

Sedan hösten 2006 har det pågått en kraftsamling, en mobilisering mot droger i Jämtlands län. Kraftsamlingen har gett effekt, bland annat genom minskad alkoholkonsumtion bland unga. Stärkta av positiva resultat och en trend som pekar i rätt riktning är det dags att ta nästa steg i vårt gemensamma arbete.

 

Samhällsarbete - Lokal mobilisering

 

Samhället står i dag inför stora sociala utmaningar. Det gäller inte minst i utsatta lokalsamhällen – från glesbygder till marginaliserade förorter. En växelverkan mellan globalisering, ojämlikhet, segregation, exkludering och miljöhot samt omvandlingen av välfärdspolitiken har lett till att samhällsarbete – community work – blivit aktuellt inom allt fler samhällssektorer.

 

Syfte med årets spridningskonferens är att uppmärksamma samhällsarbetets betydelse i det förebyggande arbete samt visa på några goda exempel.

 

 


Peter-Wrangel


I huvudet på en gammal fältare

Peter Wrangel, Fältarbetare Östersunds kommun med mångårig erfarenhet från att arbeta med ungdomar i utsatta miljöer. Peter redogjorde för sina reflektioner och spanade in i framtiden.

 Föreläsarbilder - I huvudet på en gammal fältare (127 KB)

 



Eva-Malm


Folkrörelse mot droger i Jämtlands län

Det var under våren 2017 som FMD, Folkrörelsen mot droger i Jämtlands län startade upp.

Det var studieförbund och andra idéburna föreningar och organisationer drog igång det här initiativet.

 

Vi kände att vi ville vara med och bidra till att skapa en ännu bättre och ännu tryggare region, att vi ville arbeta mot droger och med psykisk ohälsa på ett kompletterande vis vid sidan om det förebyggande arbete som bla. regionen redan bedriver.

 

De flesta av er vet säkert också vilken betydelse civilsamhället har i samhället?

Ni vet hur starka vi människor blir när vi gör saker tillsammans? Vilken kraft, vilket engagemang och vilka oerhört stora kompetenser som finns även i det civila samhället.. Vi tillsammans i FMD vill ta tillvara det och verka som en samlad kraft – en Motkraft.

 

Vi, alla olika studieförbund och även andra organisationer, samverkar i ännu högre utsträckning nu. Vi vill verkligen samla alla krafter och bidra med det vi kan bidra med.

 

  Föreläsarbilder - Folkrörelse mot droger (677 KB)



 

Päivi


Samhällsarbete – utmaningar och möjligheter 

Samhället står i dag inför stora sociala utmaningar. Det gäller inte minst i utsatta lokalsamhällen – från glesbygder till marginaliserade förorter. Samhällsarbete handlar om att analysera och hantera sociala behov och problem som inte är möjliga att åtgärda genom individfokuserade utrednings- och behandlingsmetoder. 


Syftena kan variera från förebyggande arbete till att öka möjligheter till gemenskap, integration, socialt inriktad samhällsplanering eller kollektiv empowerment. I uppgifterna ingår att förhindra processer som bidrar till social exkludering, ojämlikhet och ohållbar utveckling. Exempelvis finns från utökade familjecentraler till fältarbete och social mobilisering. 


Päivi Turunen, socionom och universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Gävle. Hon har forskat, undervisat och arbetat praktiskt med fält- och samhällsarbete i varierande former och miljöer.

 

  Föreläsarbilder - Päivi Turunen (1,77 MB)

 



Mölndal


Erfarenheter från samhällsarbete i Mölndals kommun

Mölndals Stad har sedan 20 år tillbaka ett områdesarbete i kommunal regi. Idag finns arbetet i fyra bostadsområden i staden. Syftet med verksamheten, som numera är permanentad och som samfinansieras genom bidrag från olika förvaltningar och fastighetsbolag, är att arbeta för trygghet och trivsel i områdena. Detta gör vi genom att ha en heltidsanställd samordnare i varje område som arbetar med lokal samverkan och har anställda ungdomar från området. 


Arbetet utgår från löpande områdesanalyser och bedrivs i nära samverkan med boende och olika lokala aktörer. Tillsammans genomförs en rad aktiviteter för ökad trivsel och trygghet såsom områdesdagar, trygghetvandringar, föräldraföreläsningar, lovaktiviteter, spontanidrott, språkcafé, bostadsnära odling och andra verksamheter där de boende kan mötas över generationsgränser eller andra osynliga "barriärer".

 

Arbetet vilar på aktuell forskning om vad som skapar tillit och trygghet i ett samhälle såsom kollektiv förmåga, eller hur man kan använda samverkan för att nå resultat i komplexa frågor (exempelvis genom att samverka mellan näringsliv, föreningsliv och det offentliga i den lokala samvekansgruppen). I arbetet försöker vi skapa social mobilisering genom att sammanföra människor (exempelvis inom bostadsnära odlingar) och arbeta med dialog och möte för att bygga broar mellan olika människor och mellan invånarna och staden.

 

De anställda ungdomarna är en viktig resurs i områdena. Vi har ungefär 10 ungdomar anställda samtidigt i varje område. De bidrar med lokal kunskap om området och idéer kring hur man tillsammans kan skapa trivsel och trygghet. I gengäld får ungdomar referenser, prova på att vara anställda, driva projekt och utvecklas individuellt och i grupp. Forskning visar att en person som har ett arbete under gymnasietiden ökar sina möjligheter till arbete vid 20 års ålder med 230 procent.

 

Några utmaningar i arbetet är att synliggöra effekterna av ett långsiktigt arbete i samverkan. Arbetet kan också lätt bli personberoende och det kan ibland finnas utmaningar med finansiering. Att skapa en känsla av gemensamt ägandeskap kan också vara utmanande. Våra framgångsfaktorer är att vi har kontinuitet, en hållbar och tydlig struktur, vår lokala närvaro och att vi utgår från lokala behov i nära samverkan med de vi är till för.

 

https://www.molndal.se/samhallsarbete


 Föreläsarbilder - samhällsarbete i Mölndals kommun (3,71 MB)

 

 


 

Kristina-Söderberg


Samverkan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid (SSPF) – erfarenheter från en mindre kommun

SSPF är en arbetsform om att ett uthålligt samverkansarbete och en samsyn som genererar att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede, detta kan ske på individ eller gruppnivå. Syftet med SSPF är också att vara den brotts- och drogförebyggande samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Målet med SSPF är att förhindra och minimera ungdomars brottslighet, drogmissbruk och andra riskbeteende.

 

Vad innebär den här typen av arbetssätt och vilka möjligheter och svårigheter kan den innebära, särskilt i den mindre kommunen? Ska samarbetet fokusera på individer eller grupper? Vilka erfarenheter finns, vad visar forskningen?


Cristina Söderberg, doktorand i socialt arbete, Linköpings universitet.

 

 Föreläsarbilder - Samverkan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid - Kristina Söderberg (3,61 MB)



 

Kronoberg


Barnens bästa gäller! 

Ett arbete i Kronobergs län med inspiration av Skottlandsmodellen.
I Kronobergs län finns det en stark politisk vilja att samarbeta bättre för barnens bästa. Samtliga länets kommuner vill utveckla samarbetet med varandra, berörda myndigheter och idéburna organisationer för att Kronobergs län ska blir ett bättre län att växa upp i. 


Målet är att samverka för barnens bästa och utgå från barnens behov. Syftet är att tillsammans skapa en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser. Samtliga länets kommuner (8) med skola och socialtjänst, Region Kronobergs hälso- och sjukvård samt polismyndigheten har under 2018 fattat beslut över att medverka i de kommande processerna. 


Erika Lagergren och Gunnel Gustavsson, Processledare, Region Kronoberg.


 Föreläsarbilder - Barnens Bästa Kronoberg (644 KB)




Mustafa

 

Kreativ integration

År 2015 tog Sverige emot 163 000 flyktingar varav 35 000 var ensamkommande ungdomar. En stor majoritet av dessa ungdomar var från Afghanistan. Vid den tidpunkten var Mustafa en av de få poliserna i Sverige med afghanskt ursprung. Så han bestämde sig för att resa land och rike runt och träffa dessa ungdomar och berätta om vad det innebär att leva i sekulärt och demokratiskt samhälle som Sverige. Mustafa Panshiri har tidigare arbetat som polis i Linköping och är numer föreläsare mm.

 

Har vi världens bästa eller sämsta integration? Hur reagerar svensken när hon upplever att hennes normer blir utmanade? Hur mycket ska svenska samhället behöva sträcka fram en hand i toleransens namn och hur mycket ska en person som vill bli en del av Sverige behöva anpassa sig? Dessa frågor kommer vi att brottas vi i många år framöver. Ett första steg är att föra en öppen dialog kring frågorna"

 

 



Sanna-Lundell

 

 

Djävulsdansen - Om medberoende, missbruk och psykisk ohälsa

Med den omtalade dokumentärserien Djävulsdansen på SVT uppmärksammade Sanna Lundell och Ann Söderlund ämnet medberoende. Serien sågs av miljontals tittare och blev oerhört omskriven. Tio procent av befolkningen har olika grader av beroendesjukdomar och anhöriggruppen är fyra till fem gånger större. Sanna berättar om hur det är att leva med någon som är beroendesjuk och hur man blir fri från medberoende. 


Sanna Lundell är programledare för Karlavagnen i P4 och har tidigare tex vunnit en Kristall för serien Stalkers, sommar- och vinterpratat i P1 och drivit Fyllepodden. 

Sanna Lundell, Journalist och programledare.

 

 

Dokumentation: Pelle Höglund