Sök


 

Referat från spridningskonferens 2016

350 personer samlades den 28 januari i mobiliseringens tionde spridningskonferens.

Ledningsgruppens inledning



Presentation av Handlingsplan 2016

Therese Räftegård - Färggren, ANDT samordnare Länsstyrelsen

Föreläsarbilder:  TRF- handlingsplan (315 KB)


Den regionala ANDT-strategins vision

”Att utveckla Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region; med Sveriges lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet”.

 

Övergripande mål

”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk”.

 

ANDT-strategin ska:

Bidra till ett systematiskt arbete för att minska användande av ANDT

Utveckla samarbetet ytterligare

Bidra till att nå målen i den nationella ANDT-strategin

Kompletteras med årliga handlingsplaner

 

Vi har jobbat i en ANDT arbetsgrupp (Länsstyrelsen, Region, Polis) med hjälp av workshops med deltagare från länsstyrelse, region, polis, kommuner och idéburna organisationer.

Där fick vi fram en sammanställning med övergripande teman och förslag på aktiviteter.

Fokus för 2016 är Cannabis genom ett intensifierat tobaksförebyggande arbete.

 

Fem temaområden under 2016

Kunskapshöjande insatser kring cannabis och tobak. Exempel - Spridningskonferens

 

Stärka samverkan mellan aktörer - Skapa forum/tillfällen för aktörer att mötas, myndigheter, föreningsliv, näringsliv med flera

 

Minska tillgång av tobak och cannabis i samhället samt främja behandling av missbruk

Exempel - Tillsammans mot nätdroger

 

Minska tillgång och användning av tobak och cannabis bland unga. Exempel - Rökfria  skolgårdar, tobaksfri duo

 

Nyanlända och ANDT. Exempel - Konferens : Ensamkommande barn och unga

– hur kan vi prata, agera och bemöta ANDT? 11-12 februari




Anna-Werme

Redovisning av 2015 års CAN enkäten

Anna Werme Folkhälsosamordnare, Folkhälsocentrum Region Jämtland Härjedalen

Föreläsarbilder:  Skolelevers drogvanor 2015 (583 KB)

 

CAN enkäten är en stickprovsundersökning om användande av, och inställning till droger, tobak och alkohol. Undersökningen görs årligen på nationell basis. Varje län har möjlighet att göra tillägg så att undersökningen blir mer omfattande än stickprov. 2015 gjorde vi i vår region sådana så att i princip alla länets nior (9an) samt de som går andra årskursen på gymnasiet (åk 2) blev tillfrågade.

 

I vårt län har vi vävt in undersökningen som ett mätverktyg i en process som löper i följande cirkel; enkät > behovsanalys > åtgärdsförslag > politiska beslut > åtgärdsplan > genomförande av åtgärder > uppföljning/utvärdering > enkät.

 

2015 år resultat

Svarsfrekvens: 9an - 95%, åk 2 - 90%

Antal svar: 9an - 1009, åk 2 - 905

Sammantaget är det en positiv utveckling som skett på i stort sett alla områden.

De som använder narkotika i 9an har minskat, användning av Spice och liknande droger har minskat, sniffning har minskat med 50%, debutåldern för alkohol och tobak har höjts.

 

Då det gäller alkohol är det en nationell trend att användandet har minskat.

De som druckit alkohol någon gång under det senaste året har i 9an minskat från 66% till 46% från år 2008-2015, för åk 2 är minskningen 89% till 77%.


Den genomsnittliga årskonsumtionen har minskat rejält, men ligger ändå på en nivå som man inte kan nöja sig med. Detta gäller för 2015: 


Pojkar åk 2 
15 flaskor sprit (70 cl, 40%)
eller omräknat 45 flaskor vin
Flickor åk 2
10 flaskor sprit (70 cl, 40%)
eller omräknat 30 flaskor vin
Pojkar 9an
5.6 flaskor sprit (70 cl, 40%)
eller omräknat 17 flaskor vin
Flickor 9an
3,8 flaskor sprit (70 cl, 40%)
eller omräknat 11,5 flaskor vin


 Hembränning är dubbelt så vanligt i vårt län som i övriga riket.

De som blivit bjudna av föräldrar eller vårdnadshavare på alkohol har sjunkit från 25% till 21% för 9an och från 44% till 37% i åk 2. Trots minskningen innebär det ändå att var femte 9a och var tredje åk 2 elev har blivit bjudna. Här är vårt mål att ingen ska bli bjuden.

 

Tänkbara orsaker till att alkoholkonsumtionen minskar kan enligt CAN kan vara följande:

  • Umgänge via nätet
  • Hälsotrend i samhället
  • Effektiv föräldrakontroll
  • Drogförebyggande insatser har effekt
  • Ökad andel ungdomar med bakgrund i icke-alkoholkultur

 

Tobak; 15% i 9an och 29 % i åk 2 röker. 12% i 9an och 23% i åk 2 snusar.

Snus anses av de flesta som i stort sett ofarligt.

Flera av de som röker vill sluta, här behöver det finnas ett bra stöd.

Samband; av de som röker varje dag har 100% druckit alkohol och en högre andel av dem har använt narkotika.

 

Narkotika De som använt narkotika någon gång är 5% i 9an (lägre än tidigare) och 13% i åk 2 (oförändrat). 19% i 9an och 32% i åk 2 har blivit erbjudna narkotika. 11%  i 9an och 20% i åk 2 kan få tag på hasch eller marijuana inom 24 timmar.

31 % i åk9 och 38% i åk 2 anser att det är låg risk att testa cannabis 1- 2 gånger.

 

Utmaningar för oss framöver är:

att arbeta bättre med tobaksförebyggande arbete

att minska tillgängligheten och öka kunskapen om narkotika för att ändra attityderna .

 



Per-Johansson

Vad kan vi lära från legaliseringsvågen i USA?

Per Johansson, Generalsekreterare, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS

Föreläsarbilder:  Legaliseringsvågen i USA  (1,14 MB)

 

Vad kan vi lära från legaliseringsvågen i USA? Svaret är inget!

USA och Sverige är helt olika och går inte att jämföra. Sverige är ett sammanhållet land, USA är som 50 självstyrande enheter, den politiska traditionen skiljer sig oerhört mycket. Men USA är en trendsättare och påverkar oss mycket (film, mode, musik etc.) på det sättet.

 

Från att ha varit extremt restriktiva med hårda straff för innehav började klimatet svänga successivt med start i Kalifornien 1996 då delstaten stiftade en lag som tillät bruk av medicinsk marijuana. Den stred mot federal lag men de federala myndigheterna såg mellan fingrarna.

Detta förfarande med undfallenhet från de federala myndigheterna, fortsatte sedan i många stater under de kommande åren och ledde också till en total legalisering av marijuanabruk i flera stater.

 

En jämförelse som visar hur "sjukt" det amerikanska systemet fungerar på denna punkt är processen då man tar fram ett vanligt läkemedel. För att ett läkemedel ska få saluföras ska det först testas under strikta former i många år, först på djur sedan på människor och det ska genom seriös forskning bevisas att det har effekt och inte är belagt med farliga biverkningar. Marijuana som läkemedel röstas i USA fram av delstatspolitiker som i många fall styrs av ekonomiska påtryckningar från lobbyister.

 

Sammanfattning


• Alltför hård politik på 50-talet - flera år i fängelse för innehav av marijuana

• DC och delstaterna ej i fas på 70-talet - delstaterna är de starka och vissa är väldigt liberala

• Forskningen har ej varit samlad om cannabis - oeniga svävar på målet om det är farligt eller ej

• Hög prevalens, marijuana normaliserades - man börjar acceptera det.

• Medical marijuana accepterat av DC 1996 - ofta särskilda läkare som skriver ut för att tjäna pengar.

• Stöd till Student Drug Testing upphör 2009 - gör att luften går ur narkotikapreventionen

• Sjukdomsbegreppet stort genomslag - Felaktigt, men ett tungt argument för legaliseringsrörelse

• Kommersiella krafter stort inflytande - pengarna styr

• Ideella motkrafter svaga - kyrkan som är väldigt stark i USA är väldigt negativa till alkohol men har inte varit lika aktiva mot marijuana

• Forskningen samlad idag - nu är forskarna mer eniga om att det inte är bra med legalisering

• Möjligen har opinionen svängt – något

 

Vad kan vi lära - det får inte bli normalt och tillåtet att unga människor röker marijuana!



 

Ulrika-Viklund                    

Om att försvåra tillgången till narkotika/nät droger via posten och andra utlämningsställen

Ulrika Viklund, projektledare, Länsstyrelsen Västernorrland

Föreläsarbilder:  Tillsammans mot nätdroger (386 KB)

 

2013 kom det signaler från många håll om att ungdomar mer och mer köper droger via nätet. Därför skapades ett Samverkansprojekt i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland för att försvåra för köpare av nätdroger.

 

Hur omfattande är handeln? Ett exempel en person skickade 800 försändelser under december månad 2015

 

Vi började 2014 med en kartläggning

  • Behov
  • Tydliggöra uppdrag
  • Lagrum
  • Förutsättningar
  • Skapa nätverk
  • Kunskapsutveckling

 

Vi gjorde intervjuer med ombud 70% upplevde att det varje vecka passerade narkotika via deras utlämningsställe. Många känner oro, ilska, skuld, "man blir som en langare". Man saknade rutiner och riktlinjer för att agera. Vad får vi göra? Vad ska vi göra?

 

Enligt Postlagen får postförsändelser som kan innehålla narkotika inte kontrolleras av polis annat än vid misstanke om att det kan motsvara ett brott som ger minst två års fängelse. Det gör att det inte är så lätt för ombudspersonalen att kontakta polis vid misstankar om brott.

 

Vi kom fram till att tryggheten för ombudspersonalen måste ökas. De behöver mer kunskap, de behöver veta hur man bemöter påverkade personer etc.

 

Samverkan mellan alla aktörer i nätverket behöver förbättras

Lokal nivå: Pilotkommuner, ombud, polis, tull, kommunala drogsamordnare

Regional nivå, Projektets aktörer, Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten

Nationell nivå: DHL, Schenker, PostNord

 

2015 tar vi fram en arbetsmetod.

  • Samverkan - lokal, regional och nationell nivå
  • Utbildning - Samverkansmöten, kunskapsutveckling
  • Synlighet - Polisens och tullens tillgänglighet

 

Vi väljer ut 11 pilotkommuner för att testa arbetsmetoden. Vi utbildar instruktörer vilka rekryteras från tull och polis. Dessa ska sedan i sin tur utbilda kollegor och ombud lokalt. De får kunskap om vilka preparat som förekommer men också om hur försändelserna ser ut.


I Härjedalen och Strömsund som är pilotkommuner i vårt län är alla ombud positiva och vill vara med.




Fred-Nyberg

Ensamkommande barn är de mest utsatta för ohälsa, våld och droger,

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning, koordinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels och drogberoende.

Föreläsarbilder:  Ensamkommande barn (4,64 MB)


Den vetenskapliga litteraturen dokumenterar tydliga samband mellan psykisk ohälsa och drogmissbruk. De flesta av de ungdomar som dyker upp vid olika beroendemottagningar i Sverige har minst en psykiatrisk diagnos och även i den vuxna populationen har många av de som söker hjälp för missbruk en diagnos som indikerar psykisk ohälsa.

 

Det är också väl känt att de som drabbats av stress och traumatiska händelser också löper ökad risk till missbruk och att bli beroende av droger. Bland de som finns med i den flyktingström som nu kommer in i Sverige och framförallt bland de ensamkommande barnen finns det många som är traumatiserade av händelser de upplevt före eller efter ankomsten.

 

180 000 asylsökande har kommit till Sverige under 2015. Huvudsaklig härkomst är från krigsmiljöer i Syrien, Afghanistan och Somalia. 35 000 av dessa är ensamkommande barn. Man räknar med ca 2 års handläggning av ett asylärende.

80 000 personer ska avvisas inom 2 år.

 

Hur planerar vi deras väntetid?

Kontakter nyanlända flyktingbarn och unga får med svenskar på ett asylboende är ofta personer som kan deras språk och som själva har en liknande bakgrund och erfarenhet som ensamkommande. Risken för drogberoende är stort.

 

Riskfaktorer för att använda droger är:

1) Ärftlighet

2) Miljö, vilken miljö kommer man ifrån och vilken miljö kommer man till

3) Exposition

Hjärnans belöningssystem spelar en avgörande roll. Systemet riskerar att påverkas när man utsätts för stress.

Droganvändning får även effekt på hämningskontroll, motivation, minne och inlärning.

I Sverige har den psykiska ohälsan stigit bland ungdomar.

På Maria Ungdom har man studerat samsjukligheten, dvs. hos ungdomar med drogproblem har 90% av flickorna och 81% av pojkarna minst 1 psykiatrisk diagnos och i medeltal 3 diagnoser, t ex ADHD, innan missbruket.

 

Man kunde också se att 80% av mödrarna och 67% av fäderna hade psykiska diagnoser. Uppväxtmiljön är en riskfaktor där ingår ingredienser som; brist på värme, förtrolighet, förståelse och anknytning, mer oro och även sömnstörningar.

 

Ensamkommande barn kommer med ett tungt bagage av psykisk och fysisk karaktär, som PTSD (posttraumatisk stressdisorder), trauman (bevittnat värsta krigsscenarier) förlorat och även bevittnat nära anhörigas utplånande, en del har hepatit C (finns numera botemedel), antibiotikaresistenta TBC – bakterier mm.

 

Gränspolisen har sett att t ex Afghanska flyktingbarn kan ha haft med sig opiater typ morfin för att överhuvudtaget klara av sin strapatsrika flykt. På asylboendet drabbas man då av abstinens om inte behovet tillgodoses.

Vi har stora svårigheter att effektivt ge rätt psykiatrisk hjälp.

 

I Sverige har en liten studie gjorts på ensamkommande barn från Kosovo och Bosnien av professor Solveig Ekblad på KS. Hon jämförde en grupp som återvände till sina länder när det var möjligt med en grupp som stannade kvar på asylboende. Bland dem som stannade kvar fanns ett högre antal PTSD än bland dem som återvände.

Studie från USA, som tar emot en kraftigt ökande mängd som flyr våld, fattigdom, prostitution och droger från världens farligaste länder med högst andel mord,

El Salvador, Guatemala, Honduras och Mexiko, förespråkar Whole Society Approach.

 

Slutsatsen är att det behövs en akut hälsoundersökning för att identifiera vilka som behöver akut hjälp!

 

Behoven är:


1) Akut insats för hälsa

2)  Komma in i skola och utbildningar

3) Perspektiv med långsiktiga mål. Arbetsförmedlingen skulle också behövas som en del i detta

4) Utbildning till de som arbetar med ensamkommande barn

5) Kulturella frågor

 

Finns ett projekt ”Uppsala impact of religion” bestående av medicinare, teologer jurister och psykologer som forskar på migranter för att få en helhetsbild.

Frågor som t ex kan en kvinna möta manlig gynekolog? I vissa länder har inte kvinnor arvsrätt. Vilka attityder till droger finns bland invandrarungdomar, olika syn på olika droger beroende på varifrån de har sina rötter.

Vad möts de av här?

 

Ledare för asylboende behöver kontinuerligt uppdatera kunskap eftersom utmaningarna förändras över tid.

Det behövs tidiga insatser med hög kompetens och det behöver rekryteras många personer som arbetar med detta.

Professor Solveig Ekblad håller på att utarbeta en 1½ dags utbildning med universitetskvalitet.




Niklas-Lindroth 

Droghandel på krypterade nätverk– nycklar till gigantisk anonym knarkhandel

Niklas Lindroth, Polis, Alingsås

Föreläsarbilder:  Krypterade nätverk - droghandel (854 KB)

 

The Onion Router (TOR)

 

TOR togs fram av två studenter på Massachusetts institut för teknologi 2001. De tog en del av ett program som skrivits av den amerikanska marinen 1995 för att tillåta enkelt men helt anonymt internetanvändande. De släppte sedan programvaran, eller TOR, på internet med amerikanska flottans tillåtelse.

 

De legitima användningsområdena är internetaccess i diktaturer samt journalisters kommunikation med källor. Tekniken som sådan är alltså inte ondskefull men den används, precis som allt annat till att begå brott.

 

Bitcoin

Bitcoins är en virtuell kryptovaluta som uppfanns 2009. Värdet på valutan styrs av vad människor är beredda att betala för den. Enklast att köpa bitcoins är att gå in på BT.CX som är den största svenska Bitcoinmarknaden just nu och köpa med hjälp av Swish eller Bankkort. Man skapar först ett konto och därefter köper man bitcoins. Man får uppge sin (bitcoin) insättningsadress på en sida och klickar man på köp så överförs pengar till din bitcoinadress.

Det går inte att spåra bitcoinflöden till en specifik person så som man kan göra med vanliga banktransaktioner.

 

TOR Browser bundle är flera program som man laddar ner i ett färdigkonfiguerat paket. I dagsläget är det en variant av webbläsaren Firefox. Programmet kommer i en självuppackande fil som man installerar på datorn. Därefter är det bara att klicka på ikonen som ser ut som en jordglob och man kopplas upp mot TOR nätverket.


Kryptering

SSL: Secure socket layer. Den vanligaste formen av kryptering som används av de flesta personer. Till exempel när du går in på din internetbank. En lapp skall skickas mellan två personer i ett rum. Skillnaden mot ej krypterad kommunikation är att nu lägger vi lappen inuti ett kuvert och skriver adressen utanpå. Det innebär att vi kan se vilka som skickar lappar mellan sig men inte vad de skriver om.

 

TOR Nätverket: Tor nätverket krypterar ett meddelande som skall skickas i flera lager. I vårt exempel med lappen kan det liknas vid att vi lägger lappen i flera olika kuvert inuti varandra. Vi skickar det sedan till första personen i en kedja med personer, det vill säga vi skickar inte direkt till personen vi vill ska ha lappen. Sista personen i kedjan vet inte vem som var först och därmed uppnås anonymitet.

 

Kryptering fungerar i princip så att en person installerar ett program som skapar en privat nyckel. Dessa program är gratis och är lätta att installera. Den privata nyckeln används därefter för att skapa en publik nyckel. Den publika nyckeln kan sedan skickas eller publiceras på en hemsida. Den som önskar kommunicera krypterat med personen använder den publika nyckeln i sin programvara för att kryptera en textmassa. Denna blir då oläsligt för alla utom den som har tillgång till den privata nyckeln.

 

flugsvamp-knarkhandelssajt

 

Bild: Det här är kryptomarknaden Flugsvamp 2.0. Den har varit upp i cirka tre veckor när den här förhandlingen hålls. Den är jämte Nucleus marketplace just nu den marknaden som har flest svenskspråkiga säljare. I princip fungerar alla kryptomarknader på samma sätt.

 

Kryptomarknader ligger dolda på TOR nätverket och det går endast att nå dem via TOR browsern. Försöker man nå dem via en vanlig web-browser så får man ett felmeddelande.

 

Man har ett forum knutet till sig där man kan diskutera siten och man har en kontoflik där man också kan överföra mer bitcoins till marknaden. Man har en beställningsflik där man kan se gjorda beställningar och man har ett system för att skicka privata meddelanden.

 

Exempel på narkotika som säljs på Flugsvamp just nu. Här kan man se en beställa knapp som man klickar på för att köpa. Det finns också en omdömes sida där man som köpare får lämna omdöme på säljaren. Även köparen får ett omdöme av säljaren ungefär som det fungerar på marknadsplatser på det öppna internet. De här omdömena används sedan vid eventuella dispyter där administratörerna av siterna avgör vem som skall få Bitcoins vid en påstått utebliven leverans. Bitcoinsen brukar i regel tillfalla den med mest transaktioner och högst omdöme.

 

Hur fungerar en kryptomarknad?

Man börjar med att skapa ett konto. Det kostar inget och går på någon minut. Man får också specificera om man vill ha ett sälj eller köp konto. Om man vill sälja droger får man ofta betala en avgift till siten för att få skapa ett säljkonto. När man registrerat sig så loggar man in på siten. Därefter klickar man på sitt konto och får där en insättningsadress som man använder för att föra över pengar till ditt konto på kryptomarknaden. När du gjort det letar du rätt på en produkt som du vill köpa och klickar på köp. Bitcoins från ditt konto läggs då i ett deponisystem där de hålls kvar till dess att du som köpare godkänner transaktionen – Om du inte gör det inom sju dagar så släpps bitcoinsen till säljarens konto. När bitcoinsen släpps till säljarens konto tar marknaden en viss procent i provision.

 

Därefter använder du dig av säljarens publika nyckel och krypterar din postadress eller dit du vill ha drogerna skickade och skickar detta till säljaren. Säljaren använder sin privata nyckel för att kunna läsa din postadress. Därefter skickas drogerna i det här fallet från säljaren. Ofta använder man sig av olika maskeringssytem när man skickar droger. Som exempel vakuumförpackas drogerna nästan alltid och man döljer dem ofta inuti andra saker, till exempel DVD fordral.

 

Summering


  • TOR-Nätverket är ett krypterat nätverk som anonymiserar användare
  • Det är lätt att installera och använda med ett par musklick
  • Det är i praktiken anonymt
  • TOR går även att surfa med på ”vanliga” internet, då helt anonymt
  • Siter som ligger på TOR nätverket går inte att spåra
  • Svarta marknader på TOR är således ofta omöjliga att lokalisera fysiskt
  • Det finns ett femtiotal marknadsplatser för droger i dagsläget

 

Therese-Holmqvist

Erfarenheter från Trestad 2: delprojektet Ungdom i storstad

Therese Holmkvist, Projektledare Socialförvaltningen Stockholm stad

Föreläsarbilder:  Erfarenheter från Tr (1,12 MB)

 

Sedan 2012 har de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö gemensamt arbetat mot cannabis bland ungdomar i projektet Trestad2. Trestad2 finansieras av Socialdepartementet. Trestad2 ligger i linje med den nationella ANDT-strategin och syftar till att minska cannabisanvändningen i storstäderna. Trestad2 har arbetat för kvalitetsutveckling där olika metoder och insatser prövas.

 

Kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma nära ungdomar 

– Att vilja, kunna och våga minska cannabis bland unga

 

I Stockholms stad finns 100 000 unga. Ett bra sätt att nå ungdomar är att gå via vuxna som ungdomar har förtroende för. I delprojektet "Ungdom i storstad" har en omfattande kompetenshöjande och mobiliserande insats genomförts under fyra år. Yrkesverksamma vuxna som finns nära ungdomar har rustats i skräddarsydda utbildningar i flera steg.

 

Syften:


• Ge inspiration och kunskap

• Stärka samverkan

• Skapa mobilisering

 

Effektmål - Minskad cannabisanvändning bland unga (<25 år) i Stockholms stad

Resultatmål - Vuxna i ungdomars närhet tar, utifrån sin egen roll (yrke/förälder), ökad del i det cannabisförebyggande arbetet

Aktivitetsmål - Genomföra utbildningar för olika typer av yrkeskategorier som mynnar i ökad kompetens, engagemang och samverkan


Alla mål följs upp genom mätningar.

 

Strategiska ledord: Kvalitet, delaktighet, deltagarnas behov, kartläggning, mobilisering

 

Det är i det dagliga, praktiska arbetet lokalt som preventionen avgörs. Vuxna ska vilja, våga och kunna ingripa till ungdomars skydd. Kommunikationen om cannabis skall ske från vuxna som finns nära ungdomarna och som de har förtroende för.

 

Några av aktiviteterna 2016:

  • Filmade föreläsningar
  • Minifilmer
  • Föräldrakampanj per film v. 7 - www.stockholm.se/nejtillcannabis


 

Samlad missbruksvård i Jämtlands län – en lägesrapport

Eva Jonson, konsult och särskild utredare

Föreläsarbilder:  Integrerad missbruksvård (984 KB)

 

Sedan 2011 finns i Jämtlands län – som ett resultat av den nationella utvecklingssatsningen ”Kunskap till Praktik” – en regional överenskommelse gällande riskbruk, missbruks - och beroendevård där ansvarsfördelning tydliggjorts mellan primärvård, beroendevård, psykiatri och socialtjänst. En arbetsgrupp tog 2013 fram ett förslag till gemensam integrerad missbruksenhet, ”Huset”. Beslut fattades om att ytterligare utreda förutsättningarna för ett genomförande av förslaget.

 

Detta utredningsarbete genomfördes 2014 av Eva Jonsson och Inger Hultin.

Huvudbudskapet i ”Huset” - förslaget handlade om Tillgängligheten, vart ska man vända sig?

Strävan var att få EN ingång.

 

Som det ser ut idag kan du som hjälpsökande missbrukare vända dig till en massa olika ställen. Primärvården (länets alla hälsocentraler), Företagshälsovård, Socialtjänsten (tillnyktringsenheter, behandling, ekonomi), Regionen (Psykiatrin), Polisen, Brukar – och anhörig organisationer med flera.

 

Båda huvudmän (kommun och region) använder rekommenderade metoder utifrån evidensbaserad praktik

 

Uppdraget gällde; Alla missbrukare av droger inklusive spel äldre än 18 år. Detta var inget ekonomiskt uppdrag, inga nya resurser skulle ges. Jämtland har, i jämförelse med övriga landet, goda resurser, till exempel regiondriven beroendeenhet med specialistläkare. Kommunen har öppen verksamhet för klient och anhörig. Socialtjänsten har specialkunskaper, primärvården har ett utvecklat vårdprogram mm.

 

Tillgängligheten, det visade sig vara svårt både för brukare och professionella att veta vart man ska vända sig. Med så många olika verksamheter riskerar servissystemet att bli fragmentariskt och många riskerar att hamna mellan stolarna.

 

Det finns ingen synkronisering mellan verksamheterna där man kan följa insatser som görs och resultat. Det syns inte heller effekter i statistik vad gäller insatser i förhållande till drog. Inte heller syns förändringar av medelålder över tid. Primärvården t ex har inget söksystem för att få fram siffror, det finns bara individuellt löpande dokumentation i journalsystemet.

”Huset” föreslog att slå ihop alla verksamheter innanför ”En ingång”, från primärvård till tillnyktringsenhet.

 

2014-års utredningsförslag:

För att slå ihop verksamheter till ”En inång” krävs att personalen är i samma lokaler, personalen behöver interagera i arbets- och sociala processer för att skapa tillit till varandras kompetenser.

 

Då förändringen omfattar 2 huvudmän, 5 verksamheter och 8-10 personalkategorier, totalt ca 55 personer skulle en sådan omfattande omorganisation inte gå att genomföra i ett slag. Ändå kom vi fram till att man bör sträva mot detta mål men mer nyanserat och på längre sikt, förslagsvis under en 3-års period.

 

Övriga förslag:

  • Ingen ny huvudman
  • Ny Organisationsstruktur,
  • En styrgrupp med beslutsmandat (Chef + ledning)
  • En ingång (beroendeenhet, socialtjänst, primärvård), i nära anslutning till tillnyktringsenheten
  • Nya rutiner, samtyckesrekvisit (klient samtycker till samarbete mellan läkare och socialsekreterare)
  • Brukarorganisationer ska ha ett rum på mottagningen
  • Finansiering (region - kommun), respektive huvudman ansvarar för sin verksamhet
  • Gemensam utbildning. Utvecklingsprocessen följs från start av FOU
  • Integrering av verksamheten. Samverkansrutiner revideras.
  • Tilläggsanslag för starten.
  • Starta utvecklingsarbete för ungdomar samtidigt.
  • Socialtjänstens myndighetsutövning ska inte finnas innanför samma ”Dörr”.


Referat: Pelle Höglund