Sök


 

Referat och dokumentation Spridningskonferens 2017


Deltagare

Drygt 300 personer deltog i vår 11:e Spridningskonferens, den 26 januari, på Storsjöteatern i Östersund.


OBS glöm inte att fylla i vårt utvärderingsformulär längst ned på denna sida!


Inledning

Föreläsarbilder  Inledning - Ledningsgruppen (1,83 MB)

Robert och Susanna


Robert Uitto, Region JH och Susanna Löfgren, Länsstyrelsen.

 

Robert presenterade ledningsgruppen för mobiliseringen men betonade att de som är viktigast i arbetet är inte ledningen utan alla de som gör det dagliga konkreta arbetet sin yrkesfunktion eller som ideellt arbetande i idéburna organisationer.

Han nämnde några av alla de projekt som det ska arbetas med under 2017.

Det var:

  • Trygga och nyktra transporter - Vi erbjuder föräldrarna en webbaserad utbildning i samarbete med Jämtland Härjedalens fotbollsförbund, SISU och Polisen. 
    Se hela konceptet på mobilisering.nu/transport
     
  • ÖFK-Team 12-17 - Ett kontrakt som går ut på att ungdom mellan 12-17 år avstår från alkohol och droger och i gengäld får ett säsongskort till ÖFK:s matcher. Ett Samarbete med ÖFK och näringslivet. idén till detta kommer från Linköpings HC.
      
  • Läkarstudenter undervisar skolelever om kroppen och ANDT - En erbjudan om ett komplement till skolans ANDT arbete. Poängen är att unga pratar för unga utan pekpinnar.
      
  • Tobacco Endgame - se förklaring längre ner i detta referat.
      
  • Skolor mot knark certifiering - fortsatt arbete i samarbete med RNS och CAN.
      
  • Frivilliga gratis drogtester i primärvården - där familjen äger resultatet (ingen journalföring).
      
  • Antilangningsarbetet - ingen under 18 år ska få tag å alkohol.
      
  • Arbete mot doping i samarbete med regionens gym - 100% ren hårdträning.

 

Susanna betonade vikten av samverkan, inte minst med alla idéburna organisationer, vi är ett litet län med relativt små resurser, därför är det extra viktigt att samverka.

Vi behöver bryta ned den nationella ANTD-strategin till konkret arbete i regionen. Vi behöver följa upp det vi gör, att det har effekt och att vi gör rätt saker.

 


Den nationella ANDT-politiken. Gör vi rätt insatser?

Föreläsarbilder  Anna Jansson Folkhälsomyndigheten (1,07 MB)

Anna J


Anna Jansson, Folkhälsomyndigheten

 

Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag att stödja genomförande av en samlad ANDT-strategi.

 

Folkhälsomyndigheten ska:

  • verka för nationell samordning  - så att saker inte faller mellan stolarna, eller att man dubbeljobbar med samma saker)
     
  • verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete - att vi gör rätt saker
      
  • ansvara för en samlad verksamhetsrapportering från berörda myndigheter
      
  • rapportera om ANDT-utvecklingen i förhållande till strategin
      
  • förvalta och vidareutveckla de system som behövs för uppföljning - bland annat ett indikator lab. 
      
  • ta initiativ och utforma angelägna insatser inom ramen för uppdraget

 

Samverkan/samråd

Uppdraget ska genomföras i nära dialog med länsstyrelserna samt i samverkan med Socialstyrelsen inom de insatsområden som rör myndighetens ansvarsområden.

 

Likaså ska samråd ske med övriga 12 myndigheter som har uppdrag att medverka i den nationella samordningen inom ANDT området samt i uppföljningen av ANDT-strategin.

 

SAMVERKANDE MYNDIGHETER


Bild: De myndigheter som ska  medverka i den nationella samordningen.

 

ANDT-strategin 2016-2020 har följande målområden:

  1. Tillgång till ANTD ska minska
     
  2. Antalet barn och unga som börjar använda NTD eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska
     
  3. De som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANTD ska successivt minska.
     
  4. De som har missbruk eller beroende sak utifrån sina förutsättningar och behov ges ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.
     
  5. De som dör eller skadas på grund av eget eller andras bruk av ANTD ska minska.
     
  6. En folkhälsobaserad syn på ANTD inom EU och internationellt.

 

Myndigheterna ska årligen lämna en redovisning till Folkhälsomyndigheten om sin verksamhet inom sina insatsområden, samt en bedömning av verksamhetens resultat.

 

Folkhälsomyndigheten ska till regeringen lämna in en samlad rapport åren 2017-2019

 

Syftet med det är:

  • Få ett underlag för identifiera samverkansområden
     
  • Få ett underlag för identifiera frågor som behöver prioriteras
     
  • Synliggöra utvecklingen inom insatsområdena
     
  • Få ett underlag för analys av resultat och effekter till den slutrapport som ska inlämnas till regeringen 2020.

 


ANDT-arbetet i länet. Gör vi rätt insatser?


Therese R

Therese Räftegård Färggren, Länsstyrelsen

 

Den regionala strategi 2015-2020 ska vara vägledande för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett effektivt ANDT arbete. Syftet är att realisera de mål som finns i den nationella strategin (de sex målområdena, se ovan).

 

Hur ligger vi till? Therese visade en översikt av nuvarande status på respektive målområde. För detaljerad info se den bifogade PDF-filen.

 

Sammanfattningsvis kan sägas att det går åt rätt håll på de flesta områden men några delmål har en negativ utveckling.

De är (aktuell siffra inom parantes):

  • Andel vårdade med återinskrivning för alkoholdiagnoser ska minska till 20 % (30%)

  • Andel gravida som snusar ska inte vara mer än 1 % ( 4,1%)

  • Andelen med återinskrivning för narkotikadiagnoser ska minska till max 20 % (30%)

 

Två Huvudområden lever vi inte heller upp till. Det är:

  • Ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.

  • De som dör eller skadas på grund av eget eller andras bruk av ANTD ska minska.

Här måste vi tänka om och förbättra oss.

 

En årlig handlingsplan görs baserad på;

  • Diskussioner i en Regional samverkansgrupp, bestående av Länsstyrelse, Region Jämtland-Härjedalen, Polis, Och Mittuniversitetet.

  • En workshop med Kommunernas drogsamordnare, handläggare för alkohol- och tobakstillsyn samt Idéburna organisationer.
     
  • Utgångsmaterial - Deluppföljningen av ANDT strategi och identifierade behov.

  • Styrgruppen tar slutgiltigt beslut om planen.

Detta är en ständigt pågående process. Den årliga handlingsplanen följs upp och resultatet ligger grund för nästa års arbete osv.

 

Handlingsplanen för 2017 - insatsområden i sammanfattning:

  • Översyn av samverkansformer regionalt och lokalt

  • Satsning på arbetssätt som Tobacco Endgame, Tobaksfri duo

  • Insatser i skola med betoning på rökfri skola fokus: policyarbete och rökfria skolgårdar

  • Kunskapshöjande insatser om cannabis

 


Tobacco End Game– ett sätt att minska tobaksanvändandet i Jämtland/ Härjedalen

Föreläsarbilder  Tobacco Endgame - Härjedalen (986 KB)


Agneta R


Agneta Roberts, Drogförebyggare, Härjedalens kommun

 

Inspirationen och bakgrund till Tobacco End Game (TEG) kommer från Tobaksfakta – oberoende tankesmedja en ideell förening med framtidsversion tobaksfritt samhälle (se www.tobaksfakta.se), internationella tobakskonventionen och WHOs ramkonvention.

 

TEG strävar mot ett Rökfritt Sverige 2025. Det är ett opinionsbildningsprojekt som syftar till att inom de närmaste åren få till stånd ett politiskt beslut om ett årtal då rökningen ska vara starkt reducerad och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem.

 

  • Rökning kostar Härjedalens kommun 4 miljoner kronor per år.

  • Gör att 1-2 härjedalingar varje år får en för tidig död
     
  • Har socioekonomiska effekter (ojämlik hälsa)

  • Ger ohälsa och utsätter folk för passiv rökning (tex. 10% av kommunens barn)

 

Processen i Härjedalen började med att regionens tobaksansvarige kom och informerade det lokala folkhälso- och trygghetsrådet. Efter flera turer fick man sedan kommunstyrelsen att ställa sig bakom TEG. Då som första kommun i Sverige! 

Ställningstagandet innebär att man ska sprida budskapet till alla politiker och allmänheten. Målet är att få ner antalet rökare i kommunen från nuvarande 10% till 5% år 2025.


Konkreta åtgärder för att nå målet är:

  • Kartläggning av tobaksanvändning bland nyanlända

  • Informera på företagsträffar om rökningens kostnader för företag

  • Arbeta för rökfria skolgårdar och fritidsgårdar.

  • Genomföra tillsyn på skolgårdar och fritidsgårdar.

  • Uppdatera tobakspolicyn för skolor/fritidsgårdar. Förstärka arbetet genom att utbilda personalen hur man bemöter rökande ungdomar, informera och medverka på föräldramöten.

  • Fortsätta arbetet med Tobaksfri Duo. (88% av ungdomarna och 19 företag är med i dag)

  • Utveckla Tobaksfri Duo genom att involvera nyanlända elever i konceptet.

  • Arbeta för nolltolerans mot tredjehandsrökning (tex. lukt i arbetskläder) och rökning av personal på kommunens äldreboenden, förskolor, skolor eller fritidsgårdar.

 

Tack vare ihärdigt arbete har Härjedalen har mycket låga siffror på rökning bland unga.

TEG sprider sig, i dag har 19 regioner och 19 kommuner anslutit sig.

Att minska rökningen har klar positiv effekt på användning av andra droger!

 


”Kysst av spriten”


Karin S

En gripande enmansteater av Karin Sjöberg som inte bara är skådespelare utan även nykter alkoholist. Föreställningen baserades på Karins egna erfarenheter.

Vill ni boka Karin, vilket varmt rekommenderas, når ni henne på:

Karin Sjöberg

karin.m.sjoberg@comhem.se

0708-954920

 


 

Goda exempel på förebyggande arbete i Jämtland/Härjedalen

Föreläsarbilder  Vettiga vuxna – Spridningskonferens 2017 (833 KB)

 

Vettiga vuxna – hur blir vi bättre på att upptäcka och stötta ungdomar i riskzon?




Sofia Haby, koordinator för drogförebyggande arbete och Malle M Bergkvist, fritidsledare Lillsjögården, Östersunds kommun.

 

Östersunds kommun har under 2016 genomfört en utbildningsinsats riktat till personal på kommunens fritidsgårdar med målet att bli bättre på att upptäcka och stötta ungdomar i riskzon.

 

Bakgrunden till projektet är den narkotikakommissionen som gjordes i Östersunds kommun årsskiftet 2012-13. Där gjordes en kartläggning av narkotikasituationen och en inventering av befintliga aktiviteter

Narkotikakommissionens handlingsplan slog fast

  • Behov av tidiga insatser
      
  • Insatsområdena Uppsökande arbete och Vettiga vuxna
     
  • Tidig upptäckt av och stöd till unga i riskzon

 

Vettiga vuxna – en utbildning av vuxengrupper som möter unga, genomfördes som ett pilotprojekt under 2016 med fritidsgårdarna personal

 

Huvudmålet är att färre barn och unga i kommunen hamnar i utanförskap

 

Delmål är att vuxna i ungdomars närhet ska öka sin förmåga att upptäcka och stötta ungdomar i riskzon. De ska också känna sig trygga i att föra en dialog med ungdomarna.

 

Utbildningen består av tre utbildningskvällar med olika fokus.

Utbildningskväll 1

  • Drogtecken och symptom med fokus på cannabis

  • Tobaksförebyggande arbete och betydelsen av det

  • Myter och argumentation kring cannabis

 

Utbildningskväll 2

  • Samtalsmetodik med inspiration från MI, motiverande samtal

 

Utbildningskväll 3

  • Uppsökande teamet om sitt arbete med att identifiera och stötta unga i riskzon

  • Teamchefer från Socialförvaltningens team Barn och familj om vad det innebär att anmäla sin oro för ett barn och vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda barn, unga och familjer

  • Diskussioner gårdsvis kring hur man arbetar idag och kan gå vidare i sitt drogförebyggande arbete.

 

Preliminära resultat från enkätutvärderingen visar på måluppfyllelse i projektets delmål.

 

Vad händer nu?

  • Utvärdering genom enkäter och en fokusgrupp

  • Uppföljning i form av årlig träff för all fritidsgårdspersonal

 


Tillsammans mot nätdroger


Birgitta

Therese Räftegård – Färggren, ANDT - samordnare, Länsstyrelsen, Agneta Roberts, Drogförebyggare, Härjedalens kommun, Birgitta Moén, Drogförebyggare, Strömsund kommun

 

Filmen nedan redogör för projektets huvuddrag.

 



Tillsammans mot nätdroger är ett treårigt projekt i de fyra nordligaste länen. Syftet är att minska tillgången på nätdroger genom att göra paketombuden mer medvetna om förekomsten. Det skapar större trygghet hos paketombuden och ger en beredskap att kontakta polis och tull när man misstänker langning.


Polis , tull och kommunens drogsamordnare får en instruktörsutbildning och utbildar sedan själva paketombuden. De blir "certifierade" och får ett klistermärke att sätta upp på utlämningsstället. Även lantbrevbärare är med, dessa hade en hel del intressant information att delge polisen.

 



Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet?

Föreläsarbilder  Håkan Leifman - Hur jämlikt är ANDT-arbetet (712 KB)


Håkan L


Håkan Leifman, Direktör CAN

 

Folkhälsa, jämlikhet och jämställdhet betonas i den nya nationella ANDT-strategin. Hur förverkligar man det på bästa sätt? I vilken ände ska man börja? Kanske är det så att traditionella evidensbaserade metoder för ANTD-arbete i sig leder till bättre folkhälsa, jämlikhet och jämställdhet.

 

Det finns många variabler som ger skillnader i ANDT-bruk och/eller skador: ålder, kön, utbildning, inkomst, yrke, kultur, region, boende, civilstånd, personlighet etc.

Ska man ta hänsyn till allt detta i arbetet?

Dessutom tillkommer eventuella skillnader i prevention mellan ”fattiga och rika” kommuner

 

Alkohol – inga stora skillnader i alkoholvanor, sannolikt inte heller för narkotikaanvändning mellan SES (Socio Ekonomiska grupper), men stora skillnader i konsekvenser – vårdade och dödsfall (enligt svenska data, rökning avviker). Konsumtionsmönstret kan däremot variera mellan SES.

 

Många effektiva generella ANDT-specifika insatser dämpar skillnaderna. Sänkt skatt på alkohol tex. leder till kraftigt ökad konsumtion bland de SE-svaga. Finland sänkte alkoholskatten 2004 det gav kraftigt ökad konsumtion och skador hos SE-svaga, skrumplever ökade med 50%. Nu har de tvingats höja skatten igen.

 

Vad hänger ihop? Skillnader i alkoholrelaterade problem påverkas av mycket annat än endast skillnader i alkoholvanor. Till exempel; sämre hälsa generellt, andra livsstilsfaktorer, skillnader bemötande i behandling, mindre sociala nätverk etc.

Som i sin tur påverkas av ex: skillnader i ekonomiska resurser, (selektion till) högre utbildning etc: alltså strukturella faktorer. Så kan vi som jobbar med ANTD göra?

 

Håkans svar är:

  • Satsa på att förebygga alkohol, narkotika, tobak med beprövade, evidensbaserade metoder

  • Begränsad tillgänglighet – lägre konsumtion – lägre skador

  • Vår folkhälsomodell – totalkonsumtionsmodell tjänat oss väl: I stort påverkar alla grupper och allra mest de mest utsatta
      
  • Minskade total alkoholkonsumtion - ger bättre folkhälsa - ger ökad jämlikhet

 

Hur bra är vår regions preventiva arbete?

Preventionsindex – mått på kommunernas förebyggande arbete, fem dimensioner:

Policyarbete- Samverkan - Personal och budget - Tillstånd/tillsyn - Aktivitetsnivå

Alla fem dimensioner väger lika tungt (max 20 p per dimension, totalt max 100 p)

 

31

Krokom

67

41

Östersund

65

96

Härjedalen

56

129

Åre

54

149

Bräcke

49

157

Strömsund

48

 

Figur: Preventionsindex. Placering 2014, kolumn ett = placering bland Sveriges kommuner (290 st), kolumn tre = totalpoäng (100 är max, Sveriges bästa kommun har 78). Källa CAN

 

Konsumtionsmönster hos länets unga:

 

 

Berusad före 14 års ålder

Alkohol-konsument

Intensiv-konsument

Använt tobak före 14 års ålder

Rökare

Snusar

Använt Anabola någon gång

Använt narkotika någon gång

Använt narkotika senaste året

Årlig alkohol

konsumtion

Jämtlands län åk 2

134

104

112

138

118

176

102

102

102

120

Jämtlands län åk 9

132

102

86

124

129

166

46

94

92

89

 

Figur: ANTD-användning per län, 100 = genomsnittslän. Källa CAN.

 

 


 

Att samverka för ökad trygghet - Polisens arbete med medborgarlöften.

Föreläsarbilder  Medborgarlöften - polisen (567 KB)

Maria och Maria

Maria Könberg och Maria Lundberg, Kommunpoliser.

 

Det övergripande målet med medborgarlöften är att är att minska brottslighet och öka tryggheten för medborgarna. Vad kommer det att innebära?

 

En kommunpolis huvuduppdrag är att driva polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete tillsammans med kommunen och övriga samhället.

Hen är kommunens väg till polisen och har frihet att anpassa uppdraget efter lokala förutsättningar.

 

Medborgarlöften är tidsatta och konkreta aktiviteter som beskriver vad polisen och
kommunen lovar att åstadkomma tillsammans. De har sin utgångspunkt i de lokala problem som finns i kommunen och är del av lokalpolisområdenas verksamhetsplanering.

 

För att få rätt problembild samlas information från flera håll. Genom att utveckla dialogen med medborgarna får vi bättre kunskap om deras förväntningar och behov. Till det lägger vi en utvecklad medarbetardialog där de som arbetar i Polisen och kommunen bidrar. 


Polisen bidrar med sin kunskap från bland annat brottsstatistik och underrättelseverksamhet. Kommunen bidrar med sin kunskap om medborgarnas behov tex genom undersökningar och statistik.

 

Andra aktörer ger sin bild av problem kopplade till sitt område, tex fastighetsägare eller brottsofferjourer.

I botten läggs kunskap från forskningen om vilka metoder som fungerar.

 

Utifrån problembilden tas lokala mål fram. Några av dem bryts ut och kommuniceras som medborgarlöften.

 

För att samla in medborgarnas synpunkter har man testat flera olika sätt 

  • Medborgardialoger geografiskt spridda - kan vara genom ett lokalt möte eller att man sätter upp ett bord på torget och bjuder in allmänheten
      
  • Brevlådor – geografisk spridda

  • Annonser och sociala medier

Fokusområden. Önskemålen skiljer sig för olika kommuner men mer synlighet och fler trafikkontroller är två områden som de flesta tar upp. Även ungdomar och narkotika, våld i offentlig miljö och tillgreppsbrott, är prioriterade områden.

 


 

Avslutning – vad tar vi med oss inför 2017

Maria Söderberg, kommunernas representant och Susanna Löfgren, Länsstyrelsen avslutade konferensen med att betona vikten av samarbete, kunskapsspridning och inspiration mellan varandra.

 

Vi är på väg åt rätt håll, många konkreta insatser fungerar bra, men vi har mycket kvar att ta itu med.

 

 Stephen Jerand


Stephen Jerand har bytt tjänst och avgår därmed ur ledningsgruppen för mobiliseringen. Han blev varmt avtackad och alla vi som jobbar med mobiliseringen kommer att sakna honom mycket. Stephen har varit med från allra första början och är en av initiativtagarna till mobiliseringen


Övrigt

 

Brukarrådet kommer under våren att anordna en ny konferens om psykisk ohälsa.

 

Fjärilen i Östersund har 20-års jubileum i år. Detta kommer att uppmärksammas med föreläsningar via Stödgruppsledarnas förening i Sverige, den 4 april i stora kyrkans församlingshem. Dessutom kommer det under våren att anordnas en Fjärilsdag för allmänheten samt ett tonårsläger.

 

Tid och plats för dessa arrangemang kommer ut via våra hemsidor och Facebookgrupper.

 


Referat: Pelle Höglund


Här fyller du i utvärderingen av konferensen




1.Vilken är din profession?
    
  
  
  
  
  
  
  

Annan:

2.Hur fick du information om konferensen?
    
  
  
  
  

Annat sätt:

3.Vad tycker du om konferensens praktiska arrangemang?
    
  
  
  

Kommentarer:

4.Vad tyckte du om ledningsgruppens inledning 
med Robert Uitto, Region JH och Susanna Löfgren, Länsstyrelsen.
    
  
  
  

Kommentarer:

5.Vad tycker du om föreläsningen: Den nationella ANDT-politiken 
med Anna Jansson, Folkhälsomyndigheten
    
  
  
  

Kommentarer:

6.Vad tyckte du om föreläsningen: ANDT-arbetet i länet. Gör vi rätt insatser? 
med Therese Räftegård Färggren, Länsstyrelsen
    
  
  
  

Kommentarer:

7.Vad tyckte du om föreläsningen: Tobacco End Game– ett sätt att minska tobaksanvändandet i Jämtland/ Härjedalen 
med Agneta Roberts, Drogförebyggare, Härjedalens kommun
    
  
  
  

Kommentarer:

8.Vad tyckte du om föreläsningen: Vettiga vuxna – hur blir vi bättre på att upptäcka och stötta ungdomar i riskzon? 
med Sofia Haby, koordinator för drogförebyggande arbete och Malle M Bergkvist, fritidsledare Lillsjögården, Östersunds kommun.
    
  
  
  

Kommentarer:

9.Vad tyckte du om föreläsningen:Tillsammans mot nätdroger 
med Therese Räftegård – Färggren, ANDT - samordnare, Länsstyrelsen, Agneta Roberts, Drogförebyggare, Härjedalens kommun, Birgitta Moén, Drogförebyggare, Strömsund kommun
    
  
  
  

Kommentarer:

10.Vad tyckte du om teaterföreställningen ”Kysst av spriten” 
med Karin Sjöberg
    
  
  
  

11.Vad tyckte du om föreläsniongen: Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet? med Håkan Leifman, Direktör CAN
    
  
  
  

12.Vad tyckte du om förläsningen : Att samverka för ökad trygghet - Polisens arbete med medborgarlöften 
med Maria Könberg och Maria Lundberg, Kommunpoliser
    
  
  
  

13.Vilka områden önskar du att nästa års konferens tar upp?