‭+46 70-697 64 50‬ info@mobilisering.nu
Riskbruk

Rekommendationer primärvård

Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser. Risken för skador av alkohol ökar gradvis med ökande konsumtion och någon tydlig gräns under vilken alkoholkonsumtion är helt riskfri finns inte.

Följande definition av riskbruk är vanlig i Sverige:

  • Riskbruk definieras som intag av >14 standardglas/vecka för män och >9 standardglas/vecka för kvinnor eller intensivkonsumtion >4 resp. > 3 glas vid ett och samma tillfälle.
  • Ett standardglas motsvarar 50 cl folköl, 12–15 cl vin 11% eller 4 cl starksprit.

En stor grupp svenskar (ca 1 miljon) har riskbruk, skadligt bruk eller alkoholberoende. De flesta söker inte vård för detta men har påtagligt förhöjd risk för skadliga konsekvenser. De har svårt att navigera fram till adekvat hjälp. I denna grupp finns det ett stort antal problem (hälsoproblem, skador, olyckor, misshandel etc.) och stora kostnader.

Alkoholkonsumtion inverkar på ett stort antal tillstånd t ex: hypertoni, värkproblematik, magproblem, depression, psykisk ohälsa, sömnstörningar, återhämtning efter operation och interagerar med många läkemedel. För personer med hypertoni och med hög alkoholkonsumtion kan minskning av konsumtionen med 1 glas/dag resultera i blodtryckssänkning i storleksordningen 3.3/2.0 mm Hg. Fyra glas/dag ökar risken för hypertoni med 57-81%.

Under graviditet rekommenderas total avhållsamhet från alkohol.

Vid lindrigt/måttligt beroende är korta insatser lika effektiva som mer omfattande insatser.

  1. Hur kan man tala med patienter om alkohol?
    Patientcentrering, dvs att utgå från patientens aktuella diagnos/besvär. Informera om att alkohol kan bidra till problemet.
  2. Alkoholcentrering (Screening) AUDIT: Ett test som uppmärksammar eventuell alkoholproblematik: https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/for-vardgivare-och-samarbetspartner/audit-och-dudit-testformular/
  3. Informera patienten om risker och att effektiv behandling finns. Vid riskkonsumtion kan rådgivande samtal erbjudas ex enligt 15-metoden: www.riddargatan1.se/15-metoden

Hur kan man tala med patienter om alkohol inom primärvården

Screening, att systematisk ställa frågor om alkoholvanor, är ett bra sätt att upptäcka riskbruk. Se testet om levnadsvanor under rubriken “Verktyg” här intill.

Att utgå från patientens aganda, dennes aktuella dignos eller besvär, kan vara ett bra utgångsläge för att informera om att alkohol kan bidra till problemet. Resonera om individuell känslighet och hur olika organsystem kan påverkas.

Patienten kan erbjudas ett “halveringstest” vid diagnoser som hypertoni, där man halverar alkoholintaget under 3-4 veckor för att sedan komma på återbesök. Flera nyttiga länkar, som en kurs i hur man tar en alkoholanames och filmer som visar rådgivande samtal om alkohol hittar du under rubriken “Verktyg”.

Alkoholstopp 4-8 veckor inför en operation minskar risken för komplikationer.

Det finns evidens för att riskbruk av alkohol bland patienter som ska genomgå en operation är en komplicerande faktor för själva ingreppet, läkningsprocessen och rehabiliteringen.

En alkoholkonsumtion över 2 standardglas (à 12 gram alkohol) per dag ger fördubblad risk för postoperativa komplikationer (infektioner, sår och lungkomplikationer, längre sjukhusvistelse, intensivvård). Även vid lägre konsumtion kan ett alkoholstopp minska riskerna för komplikationer vid operation.

Det finns bra evidens för läkemedelsbehandling vid riskbruk, lindrigt/måttligt beroende: Antabus, Campral och Naltrexon. Se även Alkoholsjukdomar här.

Individen kan själv söka stöd, se “Hjälp och stöd” här

Läkemedelsboken:

http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/alkohol-riskbruk_missbruk_och_beroende.html

Gällande utvecklat missbruk eller beroende av alkohol, se kapitlet Psykiatri, Alkoholsjukdomar.

Källa: Region Västerbotten

Hjälp och stöd

Om du är ansluten till företagshälsovård kan du vända dig dit, i annat fall till 1177.se    

Om du behöver hjälp och stöd kan du även vända dig till hälsocentralen eller stödresurs i din kommun:

Hälsocentralerna

Ungdomsmottagningen

Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Östersund

Du kan även vända dig till:

AA – Anonyma alkoholister

Alkohollinjen (för funderingar över ditt eget eller någon annans drickande) 

CAN (som här ger svar på vanliga frågor om riskabelt drickande)

Svenska Läkaresällskapet (redogör här hur många standardglas som innebär ett riskbruk)

Verktyg

Levnadsvanor TEST – I Jämtland finns ett webbaserat screeninginstrument som bygger på Socialstyrelsen nationella riktlinjer för levnadsvanor. Testet ger ett underlag för samtal med patienter

Levnadsvanor DATA – I vår rapportgenerator för levnadsvanetestet kan du ta ut grafiska rapporter från svaren. Här kan du till exempel jämföra data från din hälsocentral med övriga länet, jämföra kvinnor och män eller olika åldersgrupper.

Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

15-metoden – En kurs i hur man tar en alkoholanamnesgjord av Alkoholmottagningen Riddargatan 1, kursen tar ca. 10 minuter.

AUDIT – Verktyg för kartläggning

DUDIT – Verktyg för kartläggning

Handbok för dokumentation – Handbok för dokumentation i Cosmic (pdf) MÅSTE OMVANDLAS TILL PDF

Läkemedelsboken – Information om läkemedelsbehandlingar av alkoholberoende och riskbruk.

Terapirekommendationer – Här kan du ladda ner Region Västerbottens läkemedelskommittés lokala terapirekommendationer från 2020. 

Film: Rådgivande samtal – Filmen är gjord av Socialstyrelsen och innehåller även frågor för reflektion och diskussion.

Motiverande samtal – Webbaserad utbildning i motiverande samtal (MI) från Folkhälsomyndigheten.

Informationsfilmer om levnadsvanor – Filmerna bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och är producerade av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.