‭+46 70-697 64 50‬ info@mobilisering.nu
Riskbruk

Rekommendationer primärvård

Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser. Risken för skador av alkohol ökar gradvis med ökande konsumtion och någon tydlig gräns under vilken alkoholkonsumtion är helt riskfri finns inte.

Följande definition av riskbruk är vanlig i Sverige:

  • Riskbruk definieras som intag av >14 standardglas/vecka för män och >9 standardglas/vecka för kvinnor eller intensivkonsumtion >4 resp. > 3 glas vid ett och samma tillfälle.
  • Ett standardglas motsvarar 50 cl folköl, 12–15 cl vin 11% eller 4 cl starksprit.
  • En stor grupp svenskar (ca 1 miljon) har riskbruk, skadligt bruk eller alkoholberoende. De flesta söker inte vård för detta men har påtagligt förhöjd risk för skadliga konsekvenser. De har svårt att navigera fram till adekvat hjälp. I denna grupp finns det ett stort antal problem (hälsoproblem, skador, olyckor, misshandel etc.) och stora kostnader.
  • Alkoholkonsumtion inverkar på ett stort antal tillstånd t ex: hypertoni, värkproblematik, magproblem, depression, psykisk ohälsa, sömnstörningar, återhämtning efter operation och interagerar med många läkemedel. För personer med hypertoni och med hög alkoholkonsumtion kan minskning av konsumtionen med 1 glas/dag resultera i blodtryckssänkning i storleksordningen 3.3/2.0 mm Hg. Fyra glas/dag ökar risken för hypertoni med 57-81%.
    Under graviditet rekommenderas total avhållsamhet från alkohol.

Inom primärvården i Region Jämtland Härjedalen har vi beslutat att tillämpa erfarenheterna från den 15-metoden.

15-metoden är ett stöd för att hantera alkoholproblem och beroende av olika svårighetsgrad i framför allt primärvård och företagshälsovård. 15-metoden kan ses som ett exempel eller förslag hur man kan hantera alkoholproblem på ett strukturerat sätt. Den har sammanfört de utrednings- och behandlingskomponenter som har den starkaste evidensen och som kan integreras i exempelvis primärvård, företagshälsovård eller vid preoperativ riskbedömning.

Modellen består av tre steg, där det ibland räcker med ett eller två steg och ibland går man hela vägen:

  • En enskild läkare kan tillämpa hela 15-metoden själv, men kan med fördel användas i team, där exempelvis samtalsbehandlingar ges av psykolog.
  • Namnet 15-metoden kommer sig av att målgruppen är personer med minst 15 poäng på AUDIT, samt att flera av besöken kan ske på bara 15 minuter i primärvården.
  • Alla ingående komponenter i 15-metoden har hög evidens och ett starkt forskningsstöd. Delarna i 15-metoden bygger på Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 2015, samt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 från Socialstyrelsen.

1. Att uppmärksamma alkohol

Att uppmärksamma alkoholens betydelse för en patients hälsa och sjukdom kan ske på flera sätt. Ett vanligt sätt är screening. Detta innebär att ha en rutin för att systematiskt ställa frågor vid lämpligt tillfälle, oavsett om det finns tecken på alkoholproblem eller inte. Man kan screena vid nästan alla besök eller välja ut vissa besök såsom hälsokontroller, nybesök eller vid sjukdomar som ofta påverkas av alkohol, t.ex. högt blodtryck, hudsjukdom, rytmrubbningar eller olycksfallsskador.

I stället för att enbart fråga om hur mycket en person dricker så kan uppmärksammandet med fördel innebära en informativ dialog om hur alkohol kan påverka aktuell sjukdom eller behandling. Att be patienten fylla i AUDIT-formulärets tio frågor, ger mycket information på ett enkelt sätt och upplevs mindre dramatiskt än muntliga frågor.

  • Om patienten har mindre än 6 poäng (kvinnor), eller 8 poäng (män) på AUDIT-testet är det mindre troligt att alkohol har betydelse för hälsan.
  • Om patienten har ett riskbruk av alkohol bör vi erbjuda ett rådgivande samtal. Detta kan ske direkt eller vid ett återbesök.
  • Vill patienten veta mer om alkoholens hälsopåverkan eller om alkoholproblem framkommer eller vid minst 15 poäng på AUDIT så bör vi erbjuda Hälsokoll alkohol.

2. Hälsokoll alkohol

Hälsokoll alkohol är en fördjupad bedömning av alkoholsituationen. Den syftar till att patienten ska förstå sin situation bättre och klargör:

  • Alkoholkonsumtionen, totala mängden och mönster i drickandet
  • Om alkoholberoende föreligger, och i så fall i vilken grad
  • Vilka problem som alkoholen medför för patienten
  • Övriga levnadsvanor och eventuella tankar om förändring av dessa
  • Motivation till förändring, och tankar om förändring

Den består av blodprov och frågeformulär, vilka patienten fyller i hemma, mellan två besök. Vid återbesöket diskuterar ni igenom resultaten tillsammans, så att patienten får återkoppling om sin situation. Olika behandlingsalternativ diskuteras, och patienten väljer om och hur hon/han vill gå vidare. Det är ofta bra om en partner är med vid återbesöket.

3. Behandling

Patientens egna tankar om lämplig behandling och behandlingsmål bör vara en utgångspunkt i samtalet som leder fram till en behandlingsplan. Behandling kan exempelvis bestå av:

Självhjälpsmaterial
En del människor kan själva förändra sina alkoholvanor med stöd av självhjälpsmaterial. Materialet består av skriftliga alkoholfakta, strategier, tips och övningar som patienten kan arbeta med på egen hand. Det finns också internetbehandling med liknande upplägg; https://alkoholhjalpen.se/ Dessa program passar personer med lättare alkoholproblem som inte vill ha kontakt med hälso- och sjukvården. Det kan också vara ett första steg för sedan söka mer hjälp.

Samtalskontakt – Guide till bättre alkoholvanor
För den stora gruppen människor med milt till måttligt alkoholberoende är detta samtalsprogram ofta tillräckligt för att minska alkoholkonsumtionen. Programmet består av 3-4 strukturerade samtal med KBT-inriktning à 15 minuter med tillhörande hemuppgifter.

Läkemedelsbehandling
Något av alkoholläkemedlen naltrexon, nalmefen, akamprosat eller disulfiram används under tre till sex månader. Behandlingen följs upp med återbesök där effekt och biverkningar diskuteras, liksom patientens inställning till att fortsätta ta medicinen.

Blodprov på leverfunktion bör tas inför varje besök, dels av säkerhetsskäl, men framför allt som en objektiv återkoppling på förbättrade värden vid minskad alkoholkonsumtion. Även förbättringar inom normalintervallen är kraftigt motiverande för många patienter.

Efter avslutad behandling är fortsatt uppföljning med glesa återbesök motiverat. Alkoholberoende är ofta en kronisk sjukdom, men även i de fall där patienten kommer ifrån sitt beroende är risken förhöjd att tidigare negativa dryckesvanorna återkommer. Det är en fördel om patienten har en kontinuitet i kontakten med sin husläkare.

Alkoholstopp 4-8 veckor inför en operation minskar risken för komplikationer.

Det finns evidens för att riskbruk av alkohol bland patienter som ska genomgå en operation är en komplicerande faktor för själva ingreppet, läkningsprocessen och rehabiliteringen. En alkoholkonsumtion över 2 standardglas (á 12 gram alkohol) per dag ger fördubblad risk för postoperativa komplikationer (infektioner, sår och lungkomplikationer, längre sjukhusvistelse, intensivvård). Även vid lägre konsumtion kan ett alkoholstopp minska riskerna för komplikationer vid operation.

Det finns bra evidens för läkemedelsbehandling vid riskbruk, lindrigt/måttligt beroende: Antabus, Campral och Naltrexon. Se även Alkoholsjukdomar under kapitlet Psykiatri. https://www.regionvasterbotten.se/for-vardgivare/behandlingsstod-och-vardriktlinjer/lakemedel/behandlingsrekommendationer/terapirekommendationer/psykiatri/alkoholsjukdomar

Individen kan själv söka stöd per telefon Alkohollinjen 020-84 44 48, eller webbaserat www.alkoholhjalpen.se eller www.riddargatan1.se

Källa: Region Västerbotten

Hjälp och stöd

Om du är ansluten till företagshälsovård kan du vända dig dit, i annat fall till 1177.se    

Om du behöver hjälp och stöd kan du även vända dig till hälsocentralen eller stödresurs i din kommun:

Hälsocentralerna

Ungdomsmottagningen

Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Östersund

Du kan även vända dig till:

AA – Anonyma alkoholister

Alkohollinjen (för funderingar över ditt eget eller någon annans drickande) 

CAN (som här ger svar på vanliga frågor om riskabelt drickande)

Svenska Läkaresällskapet (redogör här hur många standardglas som innebär ett riskbruk)

Verktyg

Levnadsvanor TEST – I Jämtland finns ett webbaserat screeninginstrument som bygger på Socialstyrelsen nationella riktlinjer för levnadsvanor. Testet ger ett underlag för samtal med patienter

Levnadsvanor DATA – I vår rapportgenerator för levnadsvanetestet kan du ta ut grafiska rapporter från svaren. Här kan du till exempel jämföra data från din hälsocentral med övriga länet, jämföra kvinnor och män eller olika åldersgrupper.

Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

15-metoden – En kurs i hur man tar en alkoholanamnesgjord av Alkoholmottagningen Riddargatan 1, kursen tar ca. 10 minuter.

AUDIT – Verktyg för kartläggning

DUDIT – Verktyg för kartläggning

Handbok för dokumentation – Handbok för dokumentation i Cosmic (pdf) MÅSTE OMVANDLAS TILL PDF

Läkemedelsboken – Information om läkemedelsbehandlingar av alkoholberoende och riskbruk.

Terapirekommendationer – Här kan du ladda ner Region Västerbottens läkemedelskommittés lokala terapirekommendationer från 2020. 

Film: Rådgivande samtal – Filmen är gjord av Socialstyrelsen och innehåller även frågor för reflektion och diskussion.

Motiverande samtal – Webbaserad utbildning i motiverande samtal (MI) från Folkhälsomyndigheten.

Informationsfilmer om levnadsvanor – Filmerna bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och är producerade av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Sofia Leje, distriktsläkare och psykiatriker, är processansvarig för riskbruk i Region Jämtland Härjedalen.

WP Feedback

Dive straight into the feedback!
Login below and you can start commenting using your own user instantly